Jordbruksverket meddelade nyligen att spannmålsskörden ligger 25 procent under årsgenomsnittet de 5 senaste åren och att totalskörden av oljeväxter har minskat med 44 procent.
– Det var verkligen en tuff sommar och skördarna påverkades mycket. Hårdast drabbades oljeväxterna. Än rör det sig om osäkra prognoser men för jordbruket som helhet har det tveklöst varit ovanligt kämpigt, säger Christian Jörgensen.
Han forskar vid AgriFood - ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och SLU där samhällsekonomiska analyser görs på bland annat livsmedel.
Självförsörjning dyr väg att gå
Nya frågor har under sommaren diskuterats utifrån de ovanligt torra väderförhållandena. Ska nya grödor som är mer motståndskraftiga mot torka utvecklas? Ska Sverige bli mer självförsörjande på livsmedel? Det kravet kom från miljöpartiet och klimatminister Isabella Lövin (MP) som vill se en självförsörjningsgrad på 80 procent. Christian Jörgensen menar att om alla länder skulle sträva efter självförsörjning skulle det de facto vara ett ineffektivt utnyttjande av resurser globalt sett och mycket dyrt.
– Att ha en politik som strävar mot självförsörjning är en extremt dyr väg att gå eftersom det är väldigt kostsamt för samhället att ge jordbruksstöd så att vårt land blir självförsörjande. Än mer så om det ska vara ekologiskt. Landet kommer på sätt bli fattigare och ha svårare att betala för import vid livsmedelskriser. Det är exempelvis betydligt billigare att upprätthålla beredskapslager för insatsvaror och livsmedel än att verka försjälvförsörjning. Det är också mer kostnadseffektivt att stödja jordbruket med förbättrad vattenhushållning och motståndskraftigare grödor för att motverka temporära och långsiktiga utmaningar i termer av klimat och väderhändelser än att uppnå självförsörjning.
Att maten helt enkelt kan ta slut oroar inte Christian:
– Vi behöver inte oroa oss för att bli utan mat i tider av extremt väder så länge det går att importera livsmedel. Vi kommer exempelvis alltid att ha möjlighet att köpa livsmedel och foder på den internationella marknaden så länge vi behåller köpkraften och distributionen fungerar. Bara om vi skulle bli avskurna från övriga världen kan en beredskap för att upprätthålla egen produktion bli avgörande, säger han. Och dessutom, upparbetad internationell handel innebär att det är lättare att trygga livsmedelsförsörjningen med import. Framför allt inom gemensamma frihandelsområden som EU.
Vi måste helt enkelt fortsätta forska
Christian efterlyser mer forskning på och utveckling av nya grödor som står emot extrema väder av olika slag.
– För att bygga ett motståndskraftigt produktionssystem på längre sikt så borde staten avsätta resurser till forskning som gynnar detta. Marknaden utvecklar grödor som de säljer till yrkesodlare men offentligt finansierad grundforskning är exempelvis motiverad för att premiera resistenta grödor och vattenförsörjning för att möta ett förändrat klimat och extrema väderhändelseser. En vidare utvecklad växtförädling och förbättrad vattenhushållning gör vår livsmedelsförsörjning säkrare. Vi måste helt enkelt fortsätta forska, säger han.
Hur lång tid tar det att utveckla dessa tåliga växter?
– Ja, det är en kostsam process som tar många år. Det är viktigt att ge spelutrymme för växtförädling och att inte göra det onödigt dyrt. Regelverket för nya växtförädlingstekniker i EU anses exempelvis av många forskare vara en onödig hämsko för möjligheterna att ta fram nya växtsorter.
