Många patienter med folksjukdomen KOL drabbas även av hjärtsvikt, ett allvarligt tillstånd med sämre prognos än många cancersjukdomar. Dödligheten för KOL-patienter med hjärtsvikt är sju gånger högre än för patienter med enbart KOL. Det kan vara svårt att upptäcka hjärtsvikt hos KOL-patienter i tid, eftersom symtomen är likartade.
Tidig upptäckt kan öka livskvalitet
I en ny avhandling undersöks bland annat om de verktyg som är tillgängliga i primärvården är tillräckliga för att kunna diagnosticera hjärtsvikt hos KOL-patienter.
– Frågan väcktes av mina vardagserfarenheter som läkare i primärvården. Det är lätt att missa hjärtsvikt vid KOL och konsekvenserna är dåligt utredda i tidigare forskning. Samtidigt är det angeläget att vi kan fånga upp drabbade och bromsa sjukdomsförloppet så tidigt som möjligt, berättar Elzbieta Kaszuba, doktorand vid Lunds universitet och läkare vid utbildningsvårdcentralen Samariten i Karlshamn.
Hon studerade därför utredningsgången i primärvården, som innefattar sjukdomshistoria (anamnes), klinisk undersökning och ett blodprov (där s.k. natriuretiska peptider mäts). Vid en jämförelse med de tidigare studier som trots allt finns inom fältet upptäcktes betydligt färre KOL-patienter med hjärtsvikt.
– På grund av att studien hade ganska få deltagare, 75 individer är det svårt att generalisera resultaten och det är nödvändigt med uppföljande studier. Men studien pekar på svårigheter som allmänläkare har med att ställa en säker hjärtsviktsdiagnos, förklarar Elzbieta Kaszuban.
Hon pekar också på behovet av billigare och enklare alternativ eller bättre tillgänglighet till ekokardiografi som idag krävs för en säker hjärtsviktsdiagnos, något som utförs vid sjukhusen.
Var femte KOL-patient har hjärtsvikt
Två andra delstudier i avhandlingen handlar om epidemiologi och är baserade på data från administrativa sjukvårdsregister i Sverige. Resultaten visar att hjärtsvikt förekommer hos 19 procent av patienterna med KOL.
Patienter med samtidig hjärtsvikt och KOL kännetecknas även av en mer framträdande förekomst av andra sjukdomar. Högt blodtryck, förmaksflimmer och diabetes återfanns bland de diagnoser som placerade sig högst. Studierna visar att förekomst av andra sjukdomar är en större riskfaktor för dödlighet än t.ex. ålder och kön. Även i detta sammanhang betonar hon betydelsen av tidig upptäckt:
– Med god uppmärksamhet kan många av de parallella sjukdomarna upptäckas och behandlas i tid, så att chanserna till ett längre liv ökar.
Elzbieta Kaszuba påpekar att registerstudier har sina begränsningar och det därför kan finnas ett mörkertal som inte har fångats upp.
Avhandlingsarbetet har finansierats av doktorandanslag från Landstinget Blekinge och Region Skåne.
Björn Martinsson