Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Låg risk för missbildningar hos barn till fäder behandlade för testikelcancer

I en ny registerstudie från Lunds universitet har forskarna studerat 4 207 barn till 2 380 fäder behandlade för testikelcancer. Resultaten i studien, som publiceras i PLOS Medicine, visar att själva cancerbehandlingen inte medför en ökad risk att få barn med missbildningar.

Det är välkänt att behandling med medicinsk strålning och cytostatika (cellgifter) kan påverka fertiliteten hos män. Studier visar att strålning och cytostatika kan orsaka dna-mutationer, även i spermiernas dna. Men ökar detta risken för medfödda missbildningar hos barn födda efter fäders cancerbehandling?

Många män som får just testikelcancer är oroliga för hur behandlingen med cytostatika och strålning kan komma att påverka deras framtida barns hälsa säger Yahia Al-Jebari, doktorand vid reproduktionsmedicin vid Lunds universitet.

Tillsammans med bland andra Aleksander Giwercman, professor i reproduktionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, har Yahia Al-Jebari med utgångspunkt i stora mängder data från nationella cancer- och kvalitetsregister jämfört risken för medfödda missbildningar hos barn före och efter det att fäder har blivit behandlade för testikelcancer med cytostatika och strålbehandling.

– Vi såg att det fanns en liten riskhöjning för missbildningar förknippad med pappornas testikelcancer. Men den berodde inte på själva cancerbehandlingen, utan vår teori är att den något ökade risken att drabbas beror på testikelcancern i sig, säger Yahia Al-Jebari.

Forskarna har haft tillgång till svenska nationella födelseregister med insamlad data från över två miljoner nyfödda och deras fäder. Bland dessa två miljoner var det 2 380 fäder som hade testikelcancer och tillsammans hade dessa fäder totalt 4 207 barn, varav 184 barn föddes med missbildningar. Studien visade att de barn som föddes med missbildningar efter att fadern fått cancerbehandling var 59 av 1 437 (4,1 procent), och de barn som föddes med missbildningar före behandling var 125 av 2 270 (4,5 procent).

– Det var viktigt att jämföra sambanden mellan barns missbildningar och fädernas cancerbehandling och samtidigt justera för effekten av cancersjukdomen. Våra resultat visade att varken kemoterapi eller strålbehandling hos fäderna leder till någon statistiskt signifikant ökad risk för medfödda missbildningar hos barn. Det indikerar tydligt att man kan ge lugnande besked till unga män med testikelcancer vad gäller behandlingens inverkan. Samtidigt är vi medvetna om att det var väldigt få patienter som fått höga doser kemoterapi, och därmed får vi inte den statistiskt snäva säkerhet vi skulle ha önskat. För att få det krävs fler och större studier.

Studien är finansierad av bland andra ReproUnion, ett danskt-svenskt forskningsprojekt finansierat av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak, Barncancerfonden, Cancerfonden, Nordic Cancer Union, (NCU), Allmänna sjukhusets i Malmö stiftelse för bekämpande av cancer och av Region Skåne genom så kallade Alf-medel.

Tove Gilvad

Publikation

"Cancer therapy and risk of congenital malformations in children fathered by men treated for testicular germ-cell cancer: A nationwide register study"
PLOS Medicine, publicerad 4 juni 2019
https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1002816 

Fakta testikelcancer

Testikelcancer är den vanligaste cancertypen hos unga män i åldrarna 20–40 år. 75 procent av patienterna är mellan 27 och 42 år. Bland män över 65 år inträffar ungefär 10 till 15 fall per år. I Sverige rapporteras ungefär 340 män per år som får testikelcancer. Det finns två typer av testikelcancer. Den ena kallas non-seminom och drabbar främst män i åldrarna 20–25 år. Den form som kallas seminom uppträder oftast i 30–45-årsåldern.

Sedan 1970-talet har cancerbehandling för testikelcancer förbättrats drastiskt, och prognosen vid testikelcancer är mycket god. Över 95 procent av patienterna kan botas helt tack vare effektiv behandling med operation, cytostatika och strålbehandling.

Källa: Cancerfonden, Socialstyrelsen och Yahia Al-Jebari

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.