Under 2018 firar Under strecket hundra år som daglig essäsida i Svenska Dagbladet. Sedan 1918 har över 35 000 artiklar publicerats och Under strecket framstår i kraft av sin kontinuitet som ett unikt forum för kulturkritik, fördjupning och popularisering av forskning och vetenskap.

– En streckare är ett sätt att hålla sig à jour med vad som händer. Den tar åtta minuter att läsa. För mig som forskare fungerar den också som en bro mellan olika akademiska fält, säger historikern Johan Östling som i samarbete med SvD:s kulturredaktion anordnar konferensen.

Vid konferensen kommer understreckarnas historia och plats i offentligheten att uppmärksammas.

– Upphovsmannen bakom Under strecket-essäerna var Ewald Stomberg som 1918 var andreredaktör på Svenska Dagbladet. Han ville fånga upp de läsare som följt första världskriget noga och som nu vill orientera sig i en ny värld. Under strecket vände sig redan från början till en borgerlig, bildad, framstegsvänlig och urban allmänhet, berättar Johan Östling.

Beteckningen ”under strecket” kom sig av en 1800-talstradition. I fransk press hade feuilleton blivit en benämning på en särskild avdelning i tidningen som främst behandlade kulturellt stoff. Den var grafiskt avgränsad från den övriga texten i tidningen, i allmänhet med ett streck. Texter som befann sig under strecket tenderade att vara skrivna av fackpersoner som stod självständiga från tidningens politiska linje.

Den långa kontinuiteten gör understreckarens position unik i Sverige. Det är intressant att se hur kunskapsförmedling förändrats under 100 år. I understreckaren finns en kontinuitet både innehållsligt och i vilka som skriver.

– Fram till 1980-talet var understreckaren starkt manligt dominerad – två av trettio som skrev var kvinnor. Det händer också saker med innehållet i slutet av 1900-talet. Då blir ämnen som film och annan populärkultur mer acceptabla. Samtidigt speglar streckarna hela tiden de frågor som diskuteras i den akademiska världen, säger Johan Östling.

Konferensen kommer också att diskutera digitaliseringens effekter och villkoren för framtidens kvalificerade kunskapsförmedling i ett förändrat medielandskap.

– Digitaliseringen under 2000-talet väckte farhågor. Men understreckarna står sig bra. I motsats till vad man trodde är läsarna beredda att betala för långa artiklar, säger Johan Östling.

– Det är i stort sett samma typer av skribenter idag som förr. Det är forskare, intellektuella, författare och frilansskribenter. Men det intressanta är att skribenterna i detta forum faktiskt kan komma från ingenstans, avslutar Johan Östling.

Mer information om konferensen: http://konferens.ht.lu.se/en/under-strecket-100-ar/

Kontakt: Johan Östling, forskare i historia, e-post, johan [dot] ostling [at] hist [dot] lu [dot] se (johan[dot]ostling[at]hist[dot]lu[dot]se)