Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kommunikativ förmåga är viktigt i arbetslivet

Studenter på Campus Helsingborg
Studien visar att cheferna värdesätter kommunikatörernas roll som strateger och rådgivare. Foto: Kennet Ruona

Medarbetarna är i de flesta fall nöjda med närmaste chefens kommunikation. Men ledningens kommunikation får betydligt sämre betyg. Ett öppet kommunikationsklimat är avgörande för att skapa förtroende för högsta ledningen. Det är några av slutsatserna i ett forskningsprojekt om kommunikativa organisationer.

Forskare vid Lunds universitet har under tre år undersökt vilken betydelse kommunikationen har för verksamheters framgång. Bland de organisationer som finansierat och medverkat i projektet syns större företag som PostNord, IKEA och Eon, men också offentliga verksamheter som Polismyndigheten och Stockholms stad. Flera av organisationerna har fler än 20 000 medarbetare.

– Kommunikation lyfts fram väldigt mycket i organisationerna – det ses som en framgångsfaktor. Att medarbetare ska ha kommunikativ kompetens ses som en självklarhet, säger Mats Heide, professor i strategisk kommunikation.

Det är helt tydligt att medarbetare över lag är mycket nöjda över närmaste chefens kommunikation, menar forskarna. Cheferna är i sin tur ännu mer nöjda med sina medarbetare och deras kommunikation. Men studien visar också att ledningens kommunikation får ett betydligt sämre resultat än närmaste chefens.

En av slutsatserna är att ett öppet kommunikationsklimat är avgörande för förtroendet för högsta ledningen och medarbetarnas ambassadörskap.

– Vi kommer aldrig att nå den kommunikativa organisationen om vi inte har med oss chefer och ledare.

Horisontell kommunikation ses som ett tydligt förbättringsområde både när det gäller kommunikationen och kulturen i organisationen. Idén om hur linjekommunikation ska fungera är inte förenlig med organisering i nätverk och projekt, aktivt medarbetarskap, digitalisering, flexibilitet och snabbhet, menar forskarna. Det finns en övertro på att linjekommunikationen ska fungera av sig själv och det är oklart vad som ska kommuniceras till vem.

Studien visar att cheferna värdesätter kommunikatörernas roll som strateger och rådgivare, men att de även lägger vikt vid operativt stöd. Utmaningen för kommunikatörerna ligger i att balansera vågskålarna.

– Kommunikatörerna lägger mest resurser på operativa uppgifter och behöver arbeta mer som pedagoger, säger Mats Heide.

Sex steg mot den kommunikativa organisationen:


1. Att sätta ledningens kommunikation på kartan.
2. Att utveckla ett öppet kommunikationsklimat.
3. Att öka fokus på aktivt lyssnande.
4. Att utveckla medarbetares kommunikativa kompetens.
5. Att kritiskt reflektera kring teknikens möjligheter och begränsningar.
6. Att förtydliga kommunikationsuppdraget, rollbeskrivningen och därmed erbjudandet.

Eva Nelsson

Fakta: Den kommunikativa organisationen

  • Medverkande organisationer: Sveriges Kommunikatörer, Eon, Göteborgs stad, Helsingborgs stad, IKEA of Sweden, Länsstyrelsen Västernorrland, Malmö stad, NCC, Stockholms stad, Polismyndigheten, PostNord och Västra Götalandsregionen.
  • 8 100 enkätsvar från medarbetare, chefer och kommunikatörer har samlats in och cirka 170 intervjuer har genomförts.
  • Projektet är ett av världens största i sin art.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.