Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kognitionspionjär undersöker vår självbild

Man bakom skrivbord. Foto
När Filosofiska institutionen fanns i Kungshuset hade Peter Gärdenfors ett av universitetets mest speciella arbetsrum – högst upp i det runda trapptornet. Foto: Mikael Risedal

Som tvärvetenskaplig filosof har Peter Gärdenfors en förebild i Samuel Pufendorf, som trots sina 350 år på nacken fortfarande står sig som den internationellt mest namnkunnige filosofiprofessorn. Som seniorprofessor i kognitionsvetenskap fortsätter Peter Gärdenfors sin tvärvetenskapliga gärning och har inom ramen för universitetsjubileet presenterat sina tankar om tänkandet i Helsingborg och pratat om robotar hos Kungliga fysiografiska sällskapet i Lund.

Samuel Pufendorf som kom till Lund i samband med att universitetet invigdes 1668 var till en början naturfilosof som blev vetenskapsfilosof och försökte kombinera naturrätt med folkrätt (juridik) och sägs vara föregångare till det som blev den moderna humanismen.

Peter Gärdenfors kan sägas vara minst lika tvärvetenskaplig. Inom hans ämne kognitionsvetenskap ryms förutom filosofi även psykologi, lingvistik, datalogi och neuro-vetenskap.

– Som student i Lund i slutet på 60-talet började jag läsa matematik, fysik och datalogi. Men det blev för snävt, så jag läste filosofi också parallellt för allmänbildningens skull.

Och på den vägen är det. Peter Gärden-fors fick Sveriges första professur i kognitionsvetenskap 1988 och blev bofast i Kungshuset.

– Då kände jag att nu var jag hemma, ler han.

Sen har det gått nästan som på räls. Peter Gärdenfors, som nu är seniorprofessor, berättar att det varit lätt att jobba tvärvetenskapligt i Lund – enkelt att gå mellan institutionerna. Samarbetena med såväl Germund Herslow, professor i neurofysiologi, som hjärnforskaren David Ingvar flöt på bra.

– David Ingvar raljerade dock lite i början kring kognitionsvetenskapen och menade att vad som händer i hjärnan var medicinarnas område…

När den ursprungliga rådsprofessuren i kognitionsvetenskap gick över till Lunds universitet fick Peter Gärdenfors bra stöd med etablerandet av en stabil forskargrupp. Kognitionsvetarna var duktiga på att söka anslag och skaffa pengar, och 2008 kom man att ingå i en av de tvärvetenskapliga Linnémiljöerna som fick mycket pengar av Vetenskapsrådet. Nu har man ett tiotal doktorander och en masterutbildning som går bra.

– Tyvärr ingen grundutbildning – vi har försökt några gånger, men HT-fakulteten är fattig.

Det har man dock i Linköping, Umeå och även i Skövde där utbildningen byggdes upp av Agneta Gulz. Hon återvände sedan till Lund och är nu professor i kognitionsvetenskap. Idag är det också mycket samarbete mellan kognitionsvetarna och Marianne Gullberg på Humanistlaboratoriet.

– Av tradition är filosofin annars rätt så gubbig, säger Peter Gärdenfors. Lund fick sin första kvinnliga professor i filosofi 2010 – Ingar Brinck i teoretisk filosofi.

Peter Gärdenfors studerar effekterna av den nya tekniken och menar att den kan innebära nya metoder för att stödja tänkandet. Han ser utbildningssektorn som en stor marknad för det.

– Det handlar inte om ersätta lärarna utan om att stödja dem i undervisningen, säger han.

När det gäller den artificiella intelligensen och särskilt robotar är han inne på samma linje. Robotar är verktyg, och de kommer aldrig att bli smartare än människor, lovar Peter Gärdenfors.

I sin senaste bok ”Den svåra konsten att se sig själv” resonerar han om jaget och hur svårt det är att få syn på det och beskriva sig själv. Vi jobbar ständigt på att förbättra vår självbild. Den fria viljan är mer begränsad än man tror och faktorer som vi inte har kontroll över tvingar oss till val som påverkar jaget.

– Tekniken skapar nya möjligheter för människor att se sig själv och vidga sina vyer, säger Peter Gärdenfors och menar att bland annat exponeringen på sociala medier innebär en typ av övervakning av sig själv och detta kan motverka ens mest flagranta svagheter.

Själv skulle han gärna se en ny typ av personlighetsappar i mobiltelefonerna – som berättar hur man är och uppträder i olika situationer.

– Som gav besked om att nu var du snål – eller nu var du snäll, säger han.

 

FOTNOT: Filosofiska institutionen består förutom av kognitionsvetenskap även av praktisk filosofi och teoretisk filosofi. Hela institutionen har sammanlagt ett 70-tal anställda och grundutbildningar ges på alla nivåer inom praktisk och teoretisk filosofi med cirka 250 studenter.