- Studien ger svart på vitt hur en kollektiv upplevelse av hot gentemot det demokratiska samhället får negativa konsekvenser för just demokratiska attityder, säger forskaren i psykologi, docent Magnus Lindén.
Lundaforskarna genomförde studien veckan efter dåden i Paris 2015 och i Bryssel 2017. Studenterna fick fylla i enkäter med frågor rörande:
- Auktoritarianism, d.v.s. benägenheten att underkasta sig auktoriteter och att legitimera auktoritetsbeordrat våld mot exempelvis terrorister,
- Social dominansorientering, d.v.s. att den egna gruppen står högst upp i samhällshierarkin. Socialt dominanta tycker att det är okej att trycka ned andra grupper på ett hårdhänt sätt.
- Legitimering av tortyr för att motverka terrorism.
Svaren jämfördes sedan med 140 studenter som fick fylla i samma enkäter under en tidsperiod där det inte riktats något allvarligt terrordåd mot ett västerländskt demokratiskt land.
Politiska ledare som vill värna om demokratin och stävja en oönskad utveckling gör klokt i att undvika aggressiv retorik som ställer grupper emot varandra.
Forskarna fann att gruppen som undersöktes i direkt anslutning till dåden i Paris och Bryssel både hade en högre nivå av auktoritarianism och var mer benägna att legitimera tortyr för att stävja terrorism än gruppen som undersöktes under tidsperioden då det inte skett något allvarligt terrordåd. I anslutning till terrordåden tyckte 16 procent att tortyr borde vara tillåtet om det handlade om att rädda svenska medborgares liv, 14 procent att det borde tillåtas för att samla information om terrorister, och 10 procent att det skulle få användas vid förhör av misstänkta attentatsmän. Samma siffror för den andra gruppen var 10, 6 respektive 5 procent.
Resultaten visade också att socialt dominanta personer var mer benägna att legitimera tortyr oavsett nivån av hot i samhället. Dessa resultat indikerar att beroende på den upplevda hotbilden från terrorism i vårt samhälle så tenderar människor att öka sin acceptans för brott mot mänskliga rättigheter. Resultaten visar också att människor blir mer beredda att sympatisera med politiska ledare som är odemokratiska eller fascistiska.
- Studien är viktig eftersom den visar att demokratirelaterade attityder är föränderliga och påverkas av yttre händelser, säger Magnus Lindén. Med kunskap om detta finns möjligheten att tänka sig för en gång till innan man låter sig dras med i en odemokratisk utveckling när samhället utsätts för hot. Politiska ledare som vill värna om demokratin och stävja en oönskad utveckling gör klokt i att undvika aggressiv retorik som ställer grupper emot varandra.
