Det var den tidigare isländska regeringen som förra året gav uppdraget till Lundaforskarna Lars Jonung och Fredrik NG Andersson – ett uppdrag som kvarstått även sedan Island genomgått såväl regeringskris som nyval. På Sveriges nationaldag den 6 juni presenterade forskarna resultatet av sin rapport Lessons for Iceland from the monetary policy of Sweden.
– Vi föreslår att Island inrättar en sedelfond, eller currency board på engelska. Vi har även förslag på hur man ska få realekonomisk stabilitet, alltså stabil tillväxt och låg arbetslöshet samt finansiell stabilitet, säger Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Sedelfondssystemet skulle för Island innebära att landet bygger upp en valutareserv i euro, som är så stor att den kan backa upp alla de centralbankspengar som Island har gett ut.
– Det innebär en garanti för att valutakursen kommer vara stabil, låst och trovärdig så länge som sedelfonden finns. Det är just denna stabilitet i växelkursen som vi eftersträvar med vår sedelfondslösning, säger Lars Jonung, professor emeritus i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han tillägger:
– Islands monetära historia har varit väldigt volatil med ett fallande värde på den isländska kronan under snart hundra år. Island drabbades av en av de största finanskriserna någonsin för tio år sedan. Landet har egentligen bara haft ett stabilt penningpolitiskt system en gång under sin historia – före första världskriget när Island var medlem av den skandinaviska myntunionen. Det är just den stabiliteten som vi vill få tillbaka. Kanske skulle det också ge stabilitet i deras ganska instabila politiska utveckling.
Lars Jonung och Fredrik NG Andersson är båda kända kritiker av den svenska riksbankens nuvarande extremt expansiva penningpolitik med negativ styrränta. De menar att den första lärdomen Island kan dra från Sverige är att små länder knappast är penningpolitiskt oberoende och att de har svårt att sätta sina egna räntor. Forskarnas analys av de senaste 25 åren med inflationsmålspolitik i Sverige är att Riksbanken följer penningpolitiken från den europeiska centralbankens politik.
– En annan lärdom är att det inte räcker att man har stabila priser i ett land, det garanterar inte realekonomisk stabilitet eller finansiell stabilitet. Man måste ha mer än så, säger Fredrik NG Andersson.
Sedelfonder har främst använts i riktigt små länder historiskt sett. Men under senare tid har sedelfonder använts med stor framgång i länder som Estland, Litauen och Bulgarien, enligt Lars Jonung som tidigare skrivit om just Estland.
– Estland etablerade en sedelfond när landet blev fritt i början på 1990-talet och den sedelfonden har varit väldigt framgångsrik. Den har lagt grunden för att Estland hamnade i euro-området, säger Lars Jonung.
Lyssna på en längre version av intervjun (på svenska)
