Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Inte lätt att säga förlåt

Porträtt kvinna
Enligt Cathrine Felix är den ­absolut vanligaste ursäkten från studenter som är sena med sina uppsatser att ”datorn kraschade”. Foto: Gisela Lindberg

Alla gör vi misstag. Men varför har vi så svårt att krypa till korset och be om ursäkt när vi gjort ett misstag? Vad är ett misstag och vad är en acceptabel ursäkt, eller när låter vi bli att be om ursäkt?
Det kommer filosofen Cathrine Felix att prata om när hon föreläser på årets Humanist- och teolog­dagar som har temat Misstag.

En intressant sak med misstag är att de är så jämnt fördelade. Även de mest intelligenta begår misstag. Titta bara på den världs-berömde upptäcktsresanden Christoffer Colombus som hittade fel land, och politikern Barack Obama som i ett valtal sa att han hade besökt 57 stater i USA, säger Cathrine Felix.

– Fascinerande är också att misstag ofta fungerar som ett socialt kitt. Om man bjuder på sina klantigheter blir det ofta ett bra sätt att bryta isen... Folk känner igen sig, slappnar av och sänker garden. Vi ser det också bli konst i stand-up comedy, fortsätter hon.

En bok om misstag

Cathrine Felix skrev sin avhandling om små misstag, så kallade ”slips”. Nu skriver hon en bok om misstag och svåra beslut. Som misstagsforskare har hon för skojs skull samlat på ursäkter som studenter kommer med när de inte hunnit lämna in en uppgift i tid. Den allra vanligaste ursäkten är ”Jag kunde inte skicka in uppsatsen för min dator kraschade”.

– En annan förvånansvärt vanlig ursäkt är ”Jag ska på min farmors begravning.” När stackars farmor dött fem gånger under studietiden vet man att man har att göra med en kronisk ursäktare, berättar Cathrine Felix.

För att vara lite mer allvarlig så är detta två exempel på ursäkter som inte är acceptabla eftersom de skyller på något annat eller på en annan person, förstås extra fult i det sistnämnda fallet då man ljuger om en närståendes död. En enkel definition av en riktig ursäkt innebär att personen tar ansvar för något som gått fel och ärligen menar det.

– En annan icke acceptabel ursäkt är till exempel ”Jag ber om ursäkt om du tog illa upp”. Denna utsaga är kamouflerad som en ursäkt. Den är vanlig mobbingstrategi mot HBTQI-personer eller används i rasistiska sammanhang. Skulden läggs på offret, det vill säga ”om du är så känslig och tar illa upp då ber jag om förlåtelse”, berättar Cathrine Felix.

När det begås misstag försöker vi fördela ansvar och skuld, vi ursäktar, eller förväntar oss en ursäkt.

– Inspirerad av Wittgenstein är detta vad jag kallar ett ”ursäktsspel”. Den ursäkt du ger måste vara meningsfull för alla inblandade. En ursäkt som bara betyder något för dig är inte en acceptabel ursäkt, säger Cathrine Felix.

I duschen med strumpor

Misstag kan kort förklaras som något vi tänker eller gör som inte stämmer överens med fakta eller standardnormer och kan delas upp i små – ”shit happens-misstag” – som att råka gå in i duschen med strumpor på, vitala som att gifta sig med fel person, eller fatala som kan få dödlig utgång, exempelvis flygplanskrascher efter fel gjorda i cockpiten.

– På grund av att vi pratar så mycket är felsägelser nog den mest frekventa typen av misstag. Dessa kan leda till stora konsekvenser, men får oftast inga alls, säger -Cathrine Felix.

Att erkänna ett misstag, är ingen enkel sak. Därför är rationalisering ett vanligt sätt att hantera det. Leon Festinger beskriver det som ”kognitiv dissonans”, alltså att vi försöker få världen att motsvara hur vi känner, -eller vad vi har gjort. Ett exempel är sekten som trodde att världen skulle gå under den 21 december 1954. När domedagsprofetian inte slog in fick sektledaren en vision om att världen trots allt hade bestått eftersom sektmedlemmarnas tro var så stark.

– För ett undvika att ens självbild får sig en törn ändrar man historien och hittar en förklaring till varför det egentligen inte var fel, det vill säga man ber inte om ursäkt alls, säger Cathrine Felix.

Sidney Dekker, tidigare professor i systemsäkerhet vid LU, menar att det vi kallar mänskliga misstag egentligen inte existerar. När det sker en olycka eller ett fel så försöker vi alltid hitta syndabocken. Men, menar han, den personens misstag är bara ett symptom på djupare underliggande fel i strukturen.

– Här kommer också en rättviseaspekt in. Skuld ska läggas på rätt plats. Människor ska inte förlora jobbet när en allvarlig felmedicinering ytterst kan handla om att det står två till utseendet likadana flaskor bredvid varandra fast med olika innehåll och så råkar sjuksköterskan ta fel. Men så klart kan misstaget ligga hos den enskilde, till exempel om sjuksköterskan kommer berusad till jobbet, säger Cathrine Felix.

– Att göra många misstag kan också sägas vara nödvändigt för att nå framgång. Man imponeras ju av hur många saker som ändå blir rätt, avslutar Cathrine Felix.