Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Inkomstgapet ökar – stora skillnader i levnadsstandard mellan land och stad

Den regionala ojämlikheten ökar i Sverige. Utvecklingen beror dels på att levnadsstandarden i glest bebodda områden sjunker i relation till riket som helhet och dels på att levnadsstandarden ökar mycket kraftigt i centrala Stockholm. Utvecklingen ökar sannolikt den politiska polariseringen i Sverige, menar forskaren bakom en ny rapport.
Stockholm, stadssiluett vid vatten och en båt. Foto.
I centrala områden i Stockholms län har de disponibla inkomsterna ökat gentemot riket från 15 procent högre i början av 90-talet till runt 50 procent högre efter 2015. Foto: Ana Borquez, Unsplash

I en ny rapport från AgriFood Economics Centre vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet undersöker forskaren Martin Nordin skillnader i levnadsstandard mellan land och stad för perioden 1990–2017. Disponibel inkomst, som mäter levnadsstandard, faller tydligt med gleshet (så kallad glesbygd) och för Sveriges mest glesa delar (där 15 procent av befolkningen bor) är den disponibla inkomsten cirka 10 procent lägre än för riket.

Gapet har ökat med cirka 5 procent sedan i början på 90-talet. För förvärvsinkomster är gapet större, omkring 20 procent. För Sveriges mest tätbebodda områden, som uteslutande består av centrala områden i Stockholms län, har de disponibla inkomsterna ökat gentemot riket från 15 procent högre i början av 90-talet till runt 50 procent högre efter 2015.

– Centrala Stockholm sticker verkligen ut. Inte i något annat område i Sverige – varken andra delar av Stockholm eller centrala delar av Göteborg och Malmö – finner man en liknande utveckling, säger Martin Nordin, docent i arbetsmarknadsekonomi och författaren bakom studien.

Stockholm sällar sig till elit av metropoler

Martin Nordin menar att ökningen i disponibel inkomst för centrala Stockholm beror på ökade kapitalinkomster (under hela perioden 1990–2017), ökade förvärvsinkomster (under 90-talet) och att de arbetsrelaterade inkomsterna minskar mindre i Stockholm än i resten av riket (efter 2005).

– Transfereringar såsom sjukpenning och a-kassa har alltid varit låga i centrala Stockholm, men nu är de faktiskt lägre i Sveriges mest glesa områden, fortsätter Martin Nordin.

Studier för andra länder visar på en liknande utveckling för världsmetropoler såsom London, New York och Paris.

– Resultaten tyder på att Stockholm tycks ingå i denna exklusiva grupp av metropoler. Utvecklingen beskrivs ofta utifrån agglomerationseffekter. Det betyder att högutbildade individer drar nytta av varandra – och när god infrastruktur och stora kapitalmängder understödjer – uppstår agglomerationsvinster. Dessa kan bäst förklaras med att värde uppstår som är större än individernas, infrastrukturens och kapitalets aggregerade, sammanlagda effekter. Man får alltså mer än bara summan av delarna, säger Martin Nordin.

Rapporten delar in hela Sverige i ett rutnät och rangordnar Sverige utifrån befolkningstäthet. Tidigare forskning som framförallt jämför inkomstskillnader mellan Sveriges kommuner gör inte en renodlad jämförelse av land och stad. När man exempelvis jämför inkomstskillnaden mellan en landsbygdskommun och en tätortskommun så är det främst skillnader mellan tätorterna i de båda kommuntyperna man jämför.

På rutnätsnivå kan gleshet/täthet mätas på ett bättre sätt, menar Martin Nordin.

Läs mer

Debattartikel i dagens Svenska Dagbladet: Martin Nordin om klyftan mellan stad och land: ”Stadens välstånd leder till ett miljonlotteri”

Rapporten på Agrifood.se: Att leva i land och stad – ett djupare perspektiv på inkomstfördelning

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Kategorier

Kontakt

Martin Nordin, utredare på AgriFood. Foto.

Martin Nordin
Docent i nationalekonomi på AgriFood Economics Centre och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Telefon: 046-222 07 90
Martin [dot] Nordin [at] agrifood [dot] lu [dot] se

Mer information om Martin Nordin på AgriFoods webbplats

Senaste nyheter

2020-07-10

Kyld elektronik skapar bättre kvantdatorer

Kyld elektronik skapar bättre kvantdatorer
2020-07-09

Första antagningen till höstens utbildningar klar

Första antagningen till höstens utbildningar klar
2020-07-06

Grannbarnen viktiga för högre studier oavsett social klass

Grannbarnen viktiga för högre studier oavsett social klass
2020-07-03

Inavlad lärka förklarar sångfåglarnas immunförsvar

Inavlad lärka förklarar sångfåglarnas immunförsvar
2020-07-02

Nytt samarbete med hållbar framtid i fokus

Nytt samarbete med hållbar framtid i fokus

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen