Temporallobspeilepsi (TLE) är den vanligaste formen av epilepsi hos vuxna och kännetecknas av så kallat fokala anfall. Dessa fokala anfall orsakas av överaktivitet inom begränsade nätverk av nervceller som är lokaliserade i temporalloben (tinningloben).
 
Forskarnas nya metod bygger på inkapslade genmodifierade celler som fortlöpande frisätter ett ämne som minskar tendensen till överaktivitet i den omgivande vävnaden. Ämnet kallas glial cell line derived neurotrophic factor (GDNF) och produceras naturligt av hjärnans egna celler. Tidigare forskning har visat att GDNF kan minska anfallsaktivitet i hjärnvävnad, och nu har lundaforskarna funnit ett sätt att öka mängden av detta ämne precis i det område i hjärnan som orsakar de epileptiska anfallen.
– Den stora fördelen med att kapsla in cellerna är att behandlingen kan riktas till det begränsade område i hjärnan som orsakar anfallen och vi hoppas därigenom kunna minska mängden epilepsianfall samtidigt som eventuella bi-effekter minimeras. Kapseln hindrar dessutom avstötning av de transplanterade cellerna, säger Esbjörn Melin, doktorand och en av försteförfattarna till artikeln.
 
Människan har runt 100 miljarder nervceller i hjärnan som kommunicerar med varandra med hjälp av elektriska impulser. Ibland blir nervcellerna överaktiva och kan då orsaka epileptiska anfall. Sjukdomen kan drabba alla människor oavsett ålder. Vissa har bara ett fåtal anfall under hela livet, medan andra dagligen får mycket allvarliga och svåra anfall. De flesta blir hjälpta av medicinering, andra av kirurgi, men det finns också en grupp som idag inte har någon effektiv behandling. Mellan 60 000-70 000 personer i Sverige har epilepsi i någon form.
 
– Stigmat kring sjukdomen är betydande för många med epilepsi. Trots årtionde av forskning finns det ännu ingen behandling som helt stoppar anfallen hos 30 procent av patienterna. Därför är det viktigt att vi fortsatt utvecklar nya och förfinade metoder som kan hjälpa denna grupp. Vi tror att den nya metod som vi arbetar med kan vara ett steg på vägen, säger professor Mérab Kokaia som leder forskargruppen.

Studien har finansierats genom medel från European Commission, FP7, EU:s Sjunde ramprogram - projekt EpixChange.

Olle Dahlbäck