Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Höjda amorteringskrav stjälper mer än hjälper

Villa i snölandskap från en mäklarsajt
Drömvillan blir svårare att lägga vantarna på efter nya amorteringskravet. Fredrik N G Andersson på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet varnar för effekterna. Foto: Skeppsholmens fastighetsmäkleri.

Sveriges regering har nu sagt ja till Finansinspektionens krav på att skärpa amorteringskraven för bolån från och med mars nästa år. Ekonomihögskolans finansforskare Fredrik N G Andersson ser dock stora risker med detta och varnar för en motsatt effekt än den regeringen vill eftersträva.

Förra året infördes amorteringskrav för den som tagit lån på 50–70 procent på bostadsvärdet och därutöver. De låntagarna behöver nu amortera minst en procent av sitt ursprungliga lånebelopp, och över 70 procent måste man amortera minst två procent.

I dag sa regeringen ja till Finansinspektionens krav på en ytterligare skärpning. Från och med 1 mars nästa år måste den låntagare som lånat mer än 4,5 gånger sin årsinkomst amortera ytterligare en procentenhet utöver det krav som funnits sedan förra året.

En reglering som riskerar skada mer än hjälpa ekonomin

Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi och finansforskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, är kritisk:
– Amorteringskraven är ett sätt att återinföra de kapitalregleringar som fanns i Sverige fram till mitten av 1980-talet. Dessa regleringar gav upphov till många problem för företag och hushåll – vilket hämmade den ekonomiska utvecklingen. Det var därför de avskaffades. Att återgå till den typen av regleringar är beklagligt. De riskerar skada ekonomin mer än de hjälper.

Finansiell instabilitet kan öka

Han tror inte att det är ett effektivt sätt att minska bolånen, som i Sverige ligger på en rekordhög nivå.
– Nej, det kommer slå hårt mot unga hushåll medan äldre hushåll med stora lån inte påverkas. Dessutom räknas inte alla lån in i amorteringskravet. Hushållen kan ta konsumtionslån istället för bostadslån och komma runt kravet. Konsumtionslån har högre ränta och är mer riskfyllda. Effekten på ekonomin blir därmed att risken för finansiell instabilitet ökar med amorteringskravet, vilket går helt emot tanken med kravet.  

Vad borde man göra istället? Fredrik N G Andersson behöver inte fundera en sekund.
– Det bästa sättet att minska hushållens skuldsättning är att höja kostnaden för att låna. Högre ränta och minskade ränteavdrag är en bättre väg att gå för att begränsa att skulderna byggs upp.

Stor risk för framtida prisfall

– Troligen kommer priser och skulder öka innan kravet införs. Vad som händer därefter får vi se, men det finns en stor risk för att detta kan leda till ett större prisfall på bostäder. Ett sådant fall kan slå hårt mot ekonomin.

Mer om bolånerisker

I sin forskning har Fredrik N G Andersson bland annat undersökt vad det är som gör att kriser i ekonomin uppstår. Han pekar särskilt på den ökning av skuldsättning som tillsammans med att värderingar av tillgångar (till exempel aktier eller bostäder) stiger, har föregått i stort sett varje kris hittills.

TIllsammans med professor emeritus Lars Jonung skrev Fredrik N G Andersson ett remissvar till förslaget om skärpt amorteringskrav.
Läs remissvaret här.

Fredrik N G Andersson i Lunds universitets forskarportal

Fredrik N G Andersson är forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Fredrik N G Andersson är forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Kontakt

Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
E-post: fredrik_n_g.andersson@nek.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.