Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

HIV-sjuka barn i Etiopien löper stor risk att få bristfällig behandling

Mulatu Biru Shargie,
Mulatu Biru Shargie, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.

Det sociala stigmat kring HIV är fortfarande starkt på många håll i världen. Barn som lever med HIV i Etiopien löper stor risk att få bristfällig behandling – eller ingen behandling alls – på grund av de rotade fördomarna. Särskilt illa riskerar det att gå för riktigt små barn som inte snabbt får rätt behandling.

Etiopien är ett av de 35 länder som Världshälsoorganisationen WHO har ringat in som är i särskilt behov av stärkt HIV-prevention. I de 35 länderna bor över 90 procent av de personer som nyligen smittats med HIV. Sjuksköterskan Mulatu Biru Shargie har under de senaste åren bedrivit studier och samlat in data om hur etiopiska barn med HIV medicineras genom antiretroviral behandling (ART). Resultatet presenteras i hans avhandlingsarbete “Children diagnosed with HIV on antiretroviral therapy in Ethiopia:The family caregivers’ lived experience and treatment outcome”

Han har följt drygt 300 barn och de vårdgivare (vårdnadshavare) som har åtagit sig ansvaret för att barnen ska få vård. Vårdgivarna är inte alltid föräldrarna, utan kan vara andra närstående personer som axlat ansvaret när barnets biologiska föräldrar avlidit. Barnen har varit 0-14 år och har alla stått inför en ART-behandling. Mulatu Biru Shargie har sedan följt dem och deras vårdgivare under två år.

– Mitt mål har varit att bidra till en förbättrad vård av barn med HIV som får ART-behandling. Detta genom att förbättra kunskapen om och öka förståelsen för vårdgivarnas erfarenheter och avgörande faktorer för hur lyckad barnens behandling blir, säger Mulatu Biru Shargie.

Flera faktorer sätter käppar i hjulet för en lyckad medicinsk behandling av barnen. Bland sina resultat vill Mulatu Biru Shargie särskilt lyfta dessa:

  • Den existerande sociala stigmatiseringen kring HIV är det centrala problemet när ARTbehandlingar av barn inte fullföljs. Vårdgivaren kan känna ovilja att synas i vårdsammanhang som kan förknippas med HIV. Barnet riskerar då att inte få sina ordinerade mediciner uthämtade. Livsviktiga uppföljningar och undersökningar missas.
  • De barn som redan vid studiens början hade långt framskriden sjukdom, led av blodbrist eller var under tre år gamla, var mest utsatta för svåra konsekvenser när de inte fick sina mediciner som de skulle.
  • Enkla påminnelser (i mobilen, dosetter, vibrerande timer etc) gör stor skillnad för att vårdgivaren/barnet ska komma ihåg att ge/ta medicinen på rätt sätt.

Svåraste är stigmat

Att tidigt sätta in ART-behandling, och särskilt se till att yngre barn verkligen får vård, är därför av stor vikt. Här kan Mulatu Biru Shargies kunskaper lägga grunden till förbättrad vårdplanering. Men den svåraste nöten att knäcka är just stigmat. Visst har medvetenheten om sjukdomen ökat de senaste trettio åren. Öppen diskriminering av och våld mot personer med HIV har minskat något, berättar Mulatu Biru Shargie. Men fördomar och skvaller, att få en stämpel på sig, förblir vanligt.

– Mina studier visar att vårdgivarna inte hade styrka nog att stå emot samhällets syn på personer med HIV. Stigmatisering och diskriminering utgör det största hindret för en lyckad ART-behandling av barn och för att de ska kunna må bra.

Ett omhändertagande och ansvarstagande samhälle. Mentalt stärkta och engagerade vårdgivare. Välutbildad och medkännande vårdpersonal. Ett välorganiserat vårdsystem – med nolltolerans bland beslutsfattarna för stigmatisering och diskriminering. Det är enligt Mulatu Biru Shargie lösningen för att barn med HIV ska få fullgoda behandlingsmöjligheter.

Erika Svantesson

Avhandling och disputation

Mulatu Biru Shargie disputerar den 14 december 2017, vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.

Avhandlingen Children diagnosed with HIV on antiretroviral therapy in Ethiopia: The family caregivers’ lived experience and treatment outcome

Fakta studien

Vårdgivarna djupintervjuades vid två tidpunkter om sina upplevelser, från barnets diagnos och två år framåt.

Vårdgivarna fick rapportera in när de missat att ge barnen medicin enligt ordinationen. Utifrån detta tittade forskaren sedan på vad denna underlåtelse innebar för behandlingens tidiga stadier. Hade barnets mående försämrats?

Drygt 300 barn med HIV deltog, samt 21 vårdgivare (vårdnadshavare med ansvar för att barnen fick vård). Barnen var 0-14 år gamla. Efter 12 månader visade sig hälsan hos 24 av barnen ha påverkats negativt av att medicinerna inte hade tagits som de skulle. 6 av dessa 24 barn hade avlidit. 

I de fall där vårdgivarna själva fick behandling mot HIV, var risken högre att barnen blev utan rätt medicinering under den första behandlingsveckan. Detta förklarar Mulatu Biru Shargie med att vårdgivaren i dessa fall oftast var en biologisk förälder, som inte ville synas tillsammans med barnet på en och samma vårdinrättning – just på grund av stigma och diskriminering. Ibland ansåg vårdgivaren dessutom att vården som erbjöds var dålig, vilket ytterligare ökade risken för att barnet gick miste om rätt behandling och medicinsk uppföljning.

 

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.