GÅS startades år 2001 på initiativ av Socialdepartementet eftersom man behövde ta fram underlag för hur framtidens sjukvård bör planeras och dimensioneras för att kunna ta hand om en allt äldre befolkning. Sölve Elmståhl menar att man med detta visade en oerhörd insikt i hur viktigt det är att hålla kunskaperna om hur åldrandet ser ut och förändras över tid uppdaterade och att det finns stora kunskapsluckor inom detta område.
Kunskap, en färskvara
– Man förstod redan för tjugo år sedan att denna typ av kunskap är en färskvara, berättar han. Hur hälsan hos dagens åttioåringar ser ut kan skilja sig mycket från hur hälsan hos denna åldersgrupp såg ut för tio år sedan och hur den kommer se ut inom kommande decennium.
Hälsan fördelas som vi vet inte jämlikt. Vissa drabbas av kroniska sjukdomar i medelåldern och andra behåller hälsan ända upp i nittioårsåldern. Vad detta beror på och hur man bör agera utifrån dessa kunskaper är något som forskarna hoppas kunna ta reda på.
Unika möjligheter att följa sjukdomsförlopp
Projektet ingår i en nationell studie som förkortas SNAC (The Swedish National Study on Ageing and Care) där mer än 10 000 personer mellan 60 och 99 års ålder följs upp vart tredje år med ett standardiserat undersökningsprotokoll om sin hälsa, funktionsförmåga, hur de upplever sin livskvalité och hur de klarar av vardagen. Till GÅS samlades år 2001 svaren från 3000 deltagare in och sedan dess har uppemot 1800 nya deltagare rekryterats vart sjätte år.
– Eftersom vi följer upp samma individer upprepade gånger så har vi unika möjligheter att följa sjukdomsförlopp – hur ser den naturliga utvecklingen ut hos en individ som drabbas av kroniska sjukdomar, handikapp och funktionsinskränkningar? Och hur kommer behovet av vårdinsatser se ut allteftersom åren går? Här har vi bristande kunskaper.
Studien gör det också möjligt att identifiera riskfaktorer som påverkar varför vissa personer insjuknar medan andra förblir friska. Forskarna undersöker dels traditionella faktorer som olika typer av livsstilsfrågor, men håller även på att bygga upp en biobank med blodprover och dna-analyser där de letar efter genetiska markörer och proteinmarkörer som förklarar uppkomst och förlopp av olika sjukdomar och om vissa personer har en genetisk sårbarhet för dessa.
Hur åldras vi?
En till synes enkel fråga som man i projektet vill besvara är hur ett normalt åldrande ser ut.
– Det är faktiskt ingen enkel fråga, säger Sölve Elmståhl. Vi undersöker detta utifrån fyra övergripande perspektiv: Vad händer med organen i den åldrande kroppen, vad påverkar individens livskvalité och funktionsförmåga, hur ser åldrandet ut på samhällsnivå och hur ser kopplingen ut mellan individens hälsa och funktionsförmåga och behovet av vård- och omsorgsinsatser?
I studien har man kunnat se bevis på vikten av sociala kontakter och nätverk. Att ha gott om vänner och bekanta när man kommer upp i åren är, utöver den underliggande hälsan, en betydelsefull faktor till att man behåller sin förmåga att klara av vardagslivet och fortsatt upplever att man bibehåller en god livskvalité. Det är även mycket viktigt att man får fortsätta att känna sig delaktig i samhället. Ensamhet bland äldre är idag ett allvarligt och växande problem som behöver uppmärksammas.
– I kommunerna bör man därför underlätta för äldre personer att ta sig till olika aktiviteter och till exempel kunna delta i olika föreningar, säger Sölve Elmståhl. Man kan förslagsvis hjälpa till med färdtjänst och man kan dessutom stötta föreningslivet. Vi vet idag att en femtedel av dagens åttioåringar inte klarar av att ta sig ut ur sin bostad på egen hand. För dessa personer kan en tung dörr eller en trappa för mycket förvandla hemmet till ett fängelse.
Äldrevård bättre än någonsin
Sölve Elmståhl menar att vi idag trots allt ser en av de bästa situationerna både för äldre och äldrevård någonsin – mycket eftersom man har blivit bättre på att behandla och upptäcka sjukdomstillstånd tidigare och för att man bättre känner till riskfaktorer för att utveckla kroniska sjukdomar.
– För dem som har tillgång till vården, så fungerar den mycket väl, säger han. Problemet är snarare att man inte har dimensionerat sjukvården för att antalet äldre idag ökar oerhört snabbt. Detta gör att vissa patienter ibland vårdas på fel plats – på avdelningar där man inte har tillgång till geriatrisk kompetens, vilket gör att dessa patienter riskerar att felbehandlas.
Att veta hur den äldre kroppen fungerar och hur och om åldern påverkar funktionen hos våra inre organ är viktigt för att vi ska kunna upptäcka och korrekt diagnosticera sjukdomar. I GÅS projektet undersöker man om de referensramar vi har för att definiera sjukdom är uppdaterade till de äldres förmåga och förutsättningar. Detta gäller särskilt för blodtryck, njur- och lungfunktion.
Bättre insikter behövs
– Här måste vi få kunskap om vi behöver omvärdera och ha åldersjusterade referensvärden för äldre – vilket vi saknar idag, berättar Sölve Elmståhl. Vi behandlar unga och äldre utifrån samma referensvärden oavsett ålder och detta kanske inte är helt korrekt. Med de definitioner vi använder riskerar vi att missa sjukdom, vilket är fallet med njurfunktion. Eller att överskatta sjuklighet, vilket är fallet med lungsjukdom, då man kan feltolka en nedsatt lungfunktion som att patienten är sjuk när det istället kan vara en naturlig konsekvens av åldrandet.
För ett gott åldrande behöver vi få nya kunskaper för att behandla äldre bättre, hitta de individer som behöver vård och ge dem den bästa behandlingen. För detta är forskningen en nödvändighet.