FN:s klimatpanel, IPCC, presenterade i oktober en rapport som visade att det är möjligt att begränsa den globala uppvärmningen till 1.5 grader om vi agerar nu och sätter in rätt åtgärder snabbt. Vi måste bland annat sluta förlita oss på fossila råvaror och istället gå mot en cirkulär biobaserad ekonomi.
– Så som vårt samhälle ser ut idag så bygger det till allra största delen på fossila råvaror, säger Josefin Ahlqvist som koordinator för det tematiska samverkansinitiativet Cirkulär biobaserad ekonomi och fortsätter:
– De fossila råvarorna vi använder är ju i och för sig också biologiska men de är just fossila, det vill säga att de har tagit miljontals år för dem att bildas. När vi förbränner kol och olja så släpper vi ut mängder med koldioxid i atmosfären och detta påskyndar den globala uppvärmningen. Vi använder dem dessutom i alldeles för hög takt och det är bara en tidsfråga innan de tar slut. Det är helt enkelt inte hållbart.
Utnyttja biologiska och förnyelsebara utgångsmaterial
Josefin Ahlqvist menar att vi står inför två huvudproblem i denna fråga; de fossila råvarorna kommer ta slut och vi måste sluta förbränna dem för att klimatet inte ska haverera.
– Med cirkulär biobaserad baserad ekonomi så menar vi att man istället för att använda fossila råvaror ska utnyttja biologiska och förnyelsebara utgångsmaterial, berättar hon och förklarar att det inte bara gäller fordonsbränsle utan även material som till exempel plast.
– Tanken om en bioekonomi är att man genomgående ska använda förnybara biobaserade råvaror till allt, säger Josefin Ahlqvist och lägger till att man också strävar efter att använda sig av förnyelsebar energi i form av solceller, vind- och vattenkraft och andra miljövänliga energikällor.
De biologiska materialen kan komma från många olika källor: jordbruksprodukter, skogsmaterial, slakteriavfall, komposthögar, alger från havet med mera – allt biologiskt material du kan återskapa under rimlig tid.
Bakterier hjälper till
I Lund arbetar forskarna på att hitta nya metoder för att omvandla biomassa till användbara beståndsdelar. Bland annat använder de sig av bakterier, som kan hjälpa till att bryta ned stora molekyler och dessutom kan de producera andra värdefulla molekyler och biobränslen.
Man använder sig också av enzymer, det vill säga ämnen som fungerar som biologiska katalysatorer. Denna och andra metoder används till exempel i ett pågående projekt där man försöker bryta ner och analysera skogsråvaran Lignin – ett ämne som finns i stor mängd i trämassa men som man tidigare inte har kunnat hitta en bra användning för. Ämnet i sig är uppbyggt av många olika beståndsdelar som, om man kunde separera och förädla, bland annat skulle kunna använda till att producera miljövänlig och biologiskt nedbrytbar plast.
Detta skulle inte bara vara bra för miljön utan även vara ett sätt att stärka skogsindustrin.
– Detta är en viktig aspekt, understryker Josefin Ahlqvist och förklarar att om man ska kunna genomföra de nödvändiga och samhällsomspännande förändringarna som krävs för en hållbar utveckling, så måste industrin finnas med som en drivande kraft.
Det behövs med andra ord experter inom många olika områden för att täcka in alla olika infallsvinklar som förändringarna och anpassningen för med sig. Området är mycket tvärvetenskapligt. Det behövs allt från kemister, teknologer, biologer och ekologer till toxikologer som i tidigt skede kan se fördelarna och möjligheterna, göra riskanalyser och förutse problem med de nya material man tar fram. Och med de nya teknologierna följer även ett stort behov av experter inom ekonomi, politik och samhällsvetenskap.
– Lund är unikt då vi har så stor tillgång till så många olika forskare med olika bakgrund och expertis hela vägen från grundforskning till produktutveckling, säger Josefin Ahlqvist.
Ta med hela livscykeln i beräkningen
Det cirkulära tankesättet bör genomsyra hela samhället. Det innebär också att man ska använda de resurser vi har så effektivt som möjligt och lägga stor vikt vid återvinning. Inte minst av metaller. Josefin Ahlqvist tar upp varvsindustrin som ett gott exempel i det avseendet, då man ofta reparerar och restaurerar sina fartyg hög grad innan man väljer att producera nya. Hon menar att det måste bli en etablerad praxis att ta med hela livscykeln i beräkningen när man tar fram nya produkter och material.
– Man ska tänka cirkulärt från början – gör om gör rätt!
För att kunna skapa nya kemikalier, material och biobränslen krävs det mycket vetenskapligt detektivarbete och forskning för att hitta de rätta utgångsmaterialen och komma fram till processerna som gör det möjligt att utvinna de strukturer och molekyler vi behöver för att ersätta de fossila råvarorna.
– Förhoppningen är att man ska kunna skapa så kallade bioraffinaderier, där man precis som i ett oljeraffinaderi kan få ut flera olika produkter i flera olika steg, säger Josefin Ahlqvist.