Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fyra tvärvetenskapliga projekt tog hem 100 VR-miljoner

Fyra forskare sitt utomhus på en bänk
Gränsöverskridande forskarkvartett. Heiner Linke, Christelle Prinz, Fredrik Höök och Thoas Fioretos. Foto: Johan Joelsson

Det blev jackpot för Lunds universitet i samband med att Vetenskapsrådet delade ut anslag före jul. Fyra interdisciplinära projekt i gränslandet mellan medicin, teknik och naturvetenskap fick dela på 100 miljoner kronor.
LUM tog ett snack med ett av de fakultetsöverskridande forskar­lagen.

– Det är väldigt roligt att det här gränslandet mellan mikro-/nanoteknik och medicin får så starkt genomslag. Vi är många som ser stor potential i dessa samarbeten, och som under lång tid har arbetat med att skapa nya kopplingar, säger Heiner Linke, professor vid NanoLund.

Idag träffas den tvärvetenskapliga gruppen han tillhör på Fysiska institutionen och fikabordet delas med Christelle Prinz, Thoas Fioretos och Fredrik Höök. Utanför vajar de höga trädkronorna och sjukhuset bildar en grafisk siluett. Nyligen tilldelades de 17,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att under sex år samarbeta i ett projekt kring hur man med hjälp av nanoteknologi kan upptäcka enstaka molekyler för precisionsdiagnostik av cancer. De fyra forskarna som är verksamma vid LTH, Medicinska fakulteten, Chalmers samt de strategiska forskningsområdena NanoLund och Lund University Cancer Centrum (LUCC) har tagit en paus från sitt uppstartsmöte och är upplivade av dagens diskussioner.

– Det är en ynnest att få vara i det här gränslandet mellan discipliner där det finns mycket goda förutsättningar för ny banbrytande forskning, säger Thoas Fioretos, professor i klinisk genetik.

Roligare arbete med bred expertis

Det var strax före jul som forskarna fick beskedet att deras projekt tilldelats medel från Vetenskapsrådet. I samma omgång fick tre andra interdisciplinära forskningsprojekt vid LU stora anslag (se faktaruta).

Forskarna ser flera fördelar med samarbeten över fakultetsgränserna. Det är roligare att ta sig an komplexa problem när det finns en bredare expertis inom gruppen. Arbetet är lärorikt och stimulerande. Det tvärvetenskapliga perspektivet och medvetenheten om disciplinernas olika behov gör det också lättare att tillsammans pusha ny teknologi framåt.

– För femton–tjugo år sedan, när till exempel ­fysik och biologi var mer separerade, snackades det mycket om språkbarriärer. Men de diskussionerna förekommer inte längre. Vi är vana vid att samarbeta med andra discipliner, säger Heiner Linke.

– Samtidigt är det väldigt viktigt att vi har med oss vår inomdisciplinära expertis när vi går in i ett sådant här samarbete, säger Fredrik Höök, forskare vid Chalmers och NanoLund.

Lite långsammare processer

Men forskargruppen sticker inte under stol med att det också finns svårig­heter. Fredrik Höök berättar att vissa processer tenderar att gå lite långsammare. Christelle Prinz, vid LTH och NanoLund, slår fast att interdisciplinära samarbeten kräver fler fysiska möten. Heiner Linke menar att det kan vara lite svårare att få vetenskapliga artiklar publicerade under projektets gång. Men på det stora hela är forskargruppen överens om att både universitetet och vetenskapen i stort vinner på fler fakultetsöverskridande samarbeten.

– Till vardags sitter jag på Biomedicinskt centrum som ligger på andra sidan gatan. Många av mina kollegor har aldrig varit på Fysiska institutionen. Det hoppas jag kommer att ändras i framtiden, säger Thoas Fioretos.

Fler VR-prisade projekt

Förutom ”Enmolekyldetektion för precisionsdiagnostik av ­cancer” fick ytterligare två fakultetsöverskridande LU-satsningar 17,5 miljoner kronor vardera från Vetenskapsrådet. Det rör sig om:

”Biomekanik från molekyler till celler i cancer” som leds av Jonas Tegenfeldt, Pontus Nor-denfelt, Vinay Swaminathan och Chris Madsen.

”Orsak eller konsekvens i Alzheimers sjukdom?” som leds av Emma Sparr, Sara Linse, Henrik Zetterberg och Jörg Hanrieder.

Dessutom fick Thomas Laurell vid LTH och Johan Malmström vid Medicinska fakulteten 48 miljoner från Vetenskapsrådet för att utveckla en ultraljudsteknik som ska kunna fånga in så kallade vesiklar.