Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskare behöver bättre kunskap om ansvarsfull internationalisering 

Porträtt av man med lång korridor bakom sig.
Tommy Shih menar att det i Sverige finns goda förutsättningar för forskare att skaffa sig den politiska, sociala och kulturella kunskap som behövs för ansvarsfulla internationella forskningssamarbeten. Foto:Jenny Loftrup 

 Allt fler LU­ forskare har internationella samar­beten med forskare från nya veten­skapligt starka länder som Kina. Det leder till fler möjligheter, men också risker att trampa fel. 
– Forskare samarbetar med indi­ vider, inte regimer. Men forskare behöver mer kunskap runt kontex­ten som individerna är inbäddade 
i, säger Tommy Shih, policy­ och analysansvarig på STINT och docent på Lunds universitet. STINT har tillsammans med LU, KTH och KI tagit fram en skrift om ansvarsfull internationalisering. 

Tommy Shih arbetar för STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, med omvärldsanalys av främst Kina, men även andra delar av världen. Inför arbetet med skriften intervjuade han runt 200 personer – bland annat universitets­ ledningar, forskare och forskningsfinansiä­rer – om deras tankar kring internationella samarbeten. Att internationalisering stärker grundforskningen och behövs för att lösa globala utmaningar var de flesta överens om. Det visar även forskningen tydligt. 
– Men många har kvar en bild av att det är USA, Storbritannien och Tyskland som publicerar mest högkvalitativ vetenskap. Men det stämmer inte längre: Kina har se­dan flera år tillbaka legat långt fram inom många vetenskapliga områden, säger han. 

Kina producerar flest vetenskapliga artiklar 

Kina har gått om USA och är nu världens största producent av vetenskapliga artiklar. Vid LU ökar antalet vetenskapliga artiklar som sampubliceras med forskare på kine­siska lärosäten stadigt – under 2019 var det så mycket som 545 stycken. Detta är ock­ så en del av en större trend där forskare i ”nya länder” blivit allt viktigare vetenskapliga partners. Många av dessa länder är po­litiskt och kulturellt väldigt annorlunda mot Sverige. I internationella samarbeten gäller det att hitta balansen och varken vara naiv eller paranoid, menar Tommy Shih. 
– Idag måste vi i högre grad balansera nyttan av forskning med andra aspekter så­ som demokrati, exportkontroll, mänskliga rättigheter och nationell säkerhet. Gräns­dragningen har varit svårare än många tror, det är sällan svart eller vitt, säger han. 
Viktiga faktorer i internationella sam­arbeten är ömsesidigt värdeskapande, aka­demisk frihet, transparens och integritet. En alltför ojämn finansiering kan skapa osunda beroendeförhållanden. I USA har FBI exem­pelvis hårt kritiserat kinesiska talangrekry­teringsprogram på grund av att det finns farhågor att skattefinansierad amerikansk forskning ”försvinner ur landet”. 
– Detta är ett tydligt exempel på hur forskningen blivit alltmer politiserad, vilket är en utveckling åt fel håll, menar han. 

Slopade samarbeten inget alternativ 

I Sverige har vi haft svårt att förhålla oss till det allt mer komplexa forskningslandska­pet. Även om antalet internationella forsk­ningssamarbeten har ökat så har få universi­tet varit proaktiva. I Tommy Shihs intervjuer var det några som tyckte man helt enkelt kunde undvika etiska problem genom att inte samarbeta alls med vissa länder. Men det är inget alternativ, enligt Tommy Shih. 
– Det gäller att kunna skilja på vad som händer i landet och i projektet. Om vi inte samarbetar är det stor risk att forskningen blir lidande och det blir svårare att finna lös­ningar på globala utmaningar. 
Tommy Shih tycker att forskare har ett eget ansvar att själva bli mera pålästa kring omvärlden, men tycker också att stödfunk­tioner vid LU kan bli bättre på att hjälpa fors­karna med vissa frågor kring exempelvis strategi, juridik och etik. Att diskutera med andra forskare som haft samarbeten med forskare i ett specifikt land kan också hjälpa. 
Det finns också fall av etikdumpning, där forskare i länder med högre krav på forskningsetik vid till exempel experiment på djur eller människor har valt att förlägga experimenten i ett land med lägre krav. För svenska forskare bör den etiska standarden gälla såväl hemma som utomlands. 
– Men i praktiken är det inte alltid tydligt vad som gäller – det är oftast den enskilde forskaren som står i frontlinjen och som måste ta beslutet om när gränsen är nådd.