Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Föreläsningskväll till minnet av Berlinmurens fall

Mediehistorikern Marie Cronqvist är en av forskarna som föreläser under temakvällen Minnen av muren: 30 år efter 1989. Hon kommer att prata om den östtyska kortvågsradiostationen Radio Berlin International (RBI) före, under och efter murens fall. Månader som var fyllda av glädje, förvirring, öppenhet och sorg.
Belrinmurens fall
Foto: Lear 21 at English Wikipedia/Wikimedia

– Under 80-talet kunde man titta och lyssna på västtysk TV och radio i DDR, så influenser utifrån fanns. Den östtyska säkerhetspolisen STASI:s åsiktskontroll genomsyrade dock fortfarande hela samhället, säger Marie Cronqvist. Men i förvirringen under månaderna kring murens fall uppstod ett vakuum i samhället före staten Östtyskland föll. I den internationella statliga radiostationen RBI:s formelartade propaganda växte då fram en möjlighet att vara öppnare. I till exempel kommentarer utanför manuskriptet till programmen förekom plötsligt analys och kritisk reflektion, fortsätter Marie Cronqvist.

Vad handlar din föreläsning om på temakvällen Minnen av muren?
– Jag tittar närmare på radiostationen RBI:s svenskspråkiga program Brevlådan dit svenskar skickade brev med frågor som sedan lästes upp i programmet. Det som finns kvar idag är programmanuskript som nedtecknades i efterhand. Vissa brev var ganska kritiska och uttryckte besvikelse på RBI som de hade litat på. Varför hade man tigit och inte sagt vad som höll på att hända i DDR? undrade lyssnarna, säger Marie Cronqvist. Det man förstås inte vet, är om dessa brev verkligen fanns? I manuskripten kan man också studera vad som egentligen var möjligt att säga i statlig radio under den här perioden i DDR, tillägger hon.

Varför hade de sändningar på svenska på Radio Berlin International (RBI)?
– Sverige var ett nyckelland för DDR. De var angelägna om att skapa relationer till neutrala Sverige och hoppades på det sättet hålla Sverige utanför NATO. Med programmet ville man ge en annan bild av Östtyskland än den som gavs i väst. Den svenska bilden av DDR var tudelad under hela kalla kriget. Svenskarna tyckte att det var en totalitär stat, men samtidigt fanns uppfattningen att den var progressiv med ett väl fungerande välfärdssystem och större jämställdhet mellan man och kvinna.

Vem lyssnade i Sverige på Radio Berlin International?
– Det var mest vänstersympatisörer. Men en andra grupp var förmodligen de som bara tyckte att Sverige var alltför västvänligt och ville höra en annan version. En tredje grupp bestod troligen av en grupp kortvågsentusiaster.

Marie Cronqvist är forskare i journalistik och mediehistoria och är särskilt inriktad på kalla krigets kultur och propaganda samt transnationell radio och television. Hon har bland annat i ett forskningsprojekt studerat östtysk radio och tv och dess relation till Sverige.

 

Kategorier

Temakväll om Berlinmurens fall

Föreläsningskvällen Till minnen av muren: 30 år sedan 1989 vill uppmärksamma denna omvälvande tid i Tysklands och Europas historia, men också hur arvet och minnena lever vidare.
Program: https://www.lu.se/event/minnen-efter-muren-30-ar-sedan-1989
Tid och plats: 7 nov kl 18.15 - 21.15 LUX C121, Helgonavägen 3, Lund

Marie Cronqvist

porträtt på Marie Cronqvist

Marie Cronqvist är docent i mediehistoria. Läs mer i forskningsportalen

Senaste nyheter

2019-11-11

Vinnare korad - 10 studentprojekt tävlade om att uppnå FNs globala hållbarhetsmål

Vinnare korad - 10 studentprojekt tävlade om att uppnå FNs globala hållbarhetsmål
2019-11-11

Framtidshälsningar som manade till handling

Framtidshälsningar som manade till handling
2019-11-11

Lundaforskare på rätt spår att göra järnbaserade solceller effektivare

Lundaforskare på rätt spår att göra järnbaserade solceller effektivare
2019-11-11

Åtgärder som höjer tågens punktlighet

Åtgärder som höjer tågens punktlighet
2019-11-11

Samverkansinitiativ antar utmaningen att mäta hållbarhet i organisationer

Samverkansinitiativ antar utmaningen att mäta hållbarhet i organisationer

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen