Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fler och säkrare hjärttransplantationer kan bli möjliga med ny metod

Johan Nilsson, thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet
Johan Nilsson, thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet

Med en ny metod kan donerade hjärtan transporteras och förvaras under längre tid än vad som hittills varit möjligt. Den nya metoden, som är en specialbyggd hjärtbox, användes vid en transplantation första gången redan sommaren 2017. Nu har den utvärderats i en första klinisk studie och resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Text: Andreas Hägg, Skånes universitetssjukhus

Resultaten från studien visar tecken på klar förbättring när den nya metoden används.

– Även om det är tidigt att dra allt för långtgående slutsatser så känns det naturligtvis hoppfullt. Om resultaten i vår fortsatta forskning fortsätter att vara goda kan metoden göra stor skillnad för patienter som är i behov av en hjärttransplantation, säger Johan Nilsson, thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

Specialbyggd hjärtbox

Metoden innebär att det donerade hjärtat förvaras och transporteras i en specialbyggd box, där det förses med viktiga substanser i en syresatt, blodtillblandad lösning. En av fördelarna är att boxen möjliggör en längre förvaringstid vilket i sin tur skulle kunna innebära att donerade hjärtan kan transporteras längre sträckor än idag.

I studien vars resultat nu har publicerats har sex patienter fått transplantation med hjärtan som förvarats och transporterats i den specialbyggda hjärtboxen. 25 patienter har ingått i kontrollgruppen och dessa har genomgått transplantationer där den traditionella förvaringsmetoden använts.

– Därefter har vi undersökt och jämfört hur patienterna mår efter att de fått sitt nya hjärta och i vilken utsträckning de har drabbats av komplikationer. Ingen av de sex patienter som fått nytt hjärta med den nya metoden har drabbats av komplikationer, däremot har vi sett komplikationer hos en del patienter i kontrollgruppen, berättar Johan Nilsson.

Exempel på komplikationer kan vara kraftig hjärtsvikt, akut avstötning eller att patienten avlider.

Nya möjligheter för transplantationer

Tiden som ett hjärta kan förvaras i den specialbyggda boxen förväntas vara uppemot tolv timmar, att jämföra med de cirka fyra timmar som är möjligt med dagens metod. För några år sedan gjordes tester med grishjärtan som med den nya metoden klarade sig i hela 24 timmar utanför kroppen.

– Utifrån de resultat vi hittills har kan vi inte med säkerhet säga att vi klarar att förvara ett hjärta i tolv timmar, men vår studie visar att den nya metoden möjliggör längre förvaring än idag. Om vi i vår fortsatta forskning kan slå fast att tolv timmar är möjligt skulle det innebära helt nya möjligheter för transplantationer i form av längre transporter och fler matchningar. Det skulle till exempel då gå att flyga hjärtan mellan länder som vi idag tvingas tacka nej till, säger Johan Nilsson.

– I dagsläget har vi, utöver de sex patienter som ingick i studien, använt metoden vid ytterligare nio transplantationer. Och det ser fortsatt lovande ut. Tanken är att testa den nya metoden i samband med transplantationer på ytterligare 33 patienter, säger han.

Publikation i Nature Communications

"A nonrandomized open-label phase 2 trial of nonischemic heart preservation for human heart transplantation"
Johan Nilsson, Viktoria Jernryd, Guangqi Qin, Adrius Paskevicius, Carsten Metzch, Trygve Sjöberg, Stig Steen.
Nature Communications 12 juni 2020, DOI: https://doi.org/10.1038/s41467-020-16782-9

 

Fakta: non-ischemic heart preservation (NIHP

  • Den nya metoden kallas non-ischemic heart preservation (NIHP) och den standard som används idag kallas static cold storage (SCS).
  • I december 2019 fick Johan Nilsson och hans forskargrupp ett anslag på 16 miljoner av Vetenskapsrådet till sin fortsatta forskning om NIHP.
  • Metoden uppfanns av Stig Steen, tidigare thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och senior professor vid Lund universitet.

Transport av hjärtboxen

Inslag i SVT från september 2019 som visar hur ett hjärta transporteras i hjärtboxen: Donerat hjärta på väg genom Sverige i ny uppfinning - hjärtboxen

Kontakt

Johan Nilsson, thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet, johan.nilsson@med.lu.se

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.