Vilka djur levde i havet i Kristianstadstrakten för 80 miljoner år sedan? Hur såg näringskedjan ut och hur interagerade djuren med varandra? Och framför allt, hur var miljön och omgivningarna för 80 miljoner år sedan?
– Mitt grepp har varit att se på helheten i stället för enstaka arter. Syftet var att kartlägga hela ekosystemet. Nu vet vi bland annat att Kristianstadsbassängen var en barnkammare för framför allt plesiosaurier och mosasaurier, havslevande reptiler. Men vi har även hittat fossil från landlevande djur som ornitopoder och köttätande megaraptor, säger Elisabeth Einarsson, paleontolog som den 29 mars disputerar på sin avhandling vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Hennes forskning bygger på utgrävningsarbete i Kristianstadstrakten från den geologiska tidsperiod som kallas krita. För 80 miljoner år sedan var området ett skärgårdslandskap. När alla fossilfynd pusslats samman framträder bilden av ett ekosystem med exempel på hur förloppen i näringskedjan kunde se ut. Bland annat kan fossil från en plesiosaurie och en mosasaurie berätta en historia.
– Vi hittade ett överarmsben från en korthalsad plesiosaurie med ett tydligt bitmärke och efter att ha testat olika tänder fann vi att det är denna tand från mosasaurien Prognathodon som alltså har bitit plesiosaurien i axeln. Överarmsbenet visar tydliga tecken på att det har varit nere i magen och utsatts för magsyra, säger Elisabeth Einarsson.
I Skåne fanns under kritaperioden även dinosaurier. Dessa djur levde enbart på land. Under utgrävningarna har flera fossil från Leptoceratops dykt upp. Ett ben från en köttätande megaraptor är ett annat fynd. Samtliga dinosaurier som levde i Kristianstadsområdet var ganska små; de blev inte mer än ungefär tre meter långa från nos till svanstipp, som en liten häst ungefär.
–Spännande är också vårt nya fynd av en ornitopod som påminner om Parkosaurus, säger Elisabeth Einarsson.
Hennes avhandling innehåller även övningar och lekar för hur barn från förskola till gymnasium ska förhålla sig till långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande. Exempelvis kan barnen illustrera näringskedjan med hjälp av en lek där de är bläckfiskar, fiskar, svanödlor och mosasaurier som levde i havet för 80 miljoner år sedan och åt upp varandra. Elisabeth Einarsson är själv utbildad lärare och kunde inte låta bli att utveckla förslag på olika övningar, gjorda i samtal med lärare för att följa läroplanen.
– Fossil och dinosaurier är tacksamma ingångar till naturvetenskap. Men jag saknade tidsperspektivstänkandet i läroplanen, vilket jag tror behövs för att diskutera frågor som klimatförändringar och hållbar utveckling på en rimlig nivå. Jorden är inget konstant ekosystem utan ändrar sig hela tiden, säger Elisabeth Einarsson.
Idén till den didaktiska delen av avhandlingen föddes efter att en förskola hört av sig med fynd från sin sandlåda där man hade hittat 80 miljoner år gamla hajtänder, men även sjöborretaggar och armfotingar. Många sandlådor i Kristianstads kommun har visat sig innehålla havsbottensand från Kritahavet och inte sällan fossil från denna period.
När avhandlingsarbetet nu är avslutat kommer Elisabeth Einarsson att jobba vidare med sitt ämnesområde genom en nytillträdd tjänst som universitetsadjunkt i geovetenskap och geovetenskaplig didaktik vid Högskolan Kristianstad.
Lena Björk Blixt