Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fåglar flyttar bort från sjukdomar

Grönfinkar.
Grönfinkar. Foto: Thomas Alerstam.

I en unik studie har forskare vid Lunds universitet kartlagt flyttfåglarnas ursprung. Med hjälp av resultaten har de undersökt och upptäckt stora skillnader i immunförsvaret hos stannfåglar och flyttfåglar. Forskarna drar slutsatsen att de flyttande arterna gynnats av att de lämnar de tropiska områdena när de ska föda upp ungar, eftersom de därmed flyttar bort från många sjukdomar i tropikerna och kan ha ett mindre kostsamt immunförsvar.

Det är en grupp biologer vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund som har gjort studien. Genom att analysera släktträd för över 1300 sångfågelarter, tättingar, har forskarna kunnat fastställa att både stannfåglar, som inte lämnar norra Europa vintertid, och flyttfåglar, som häckar i Europa men övervintrar i områden vid ekvatorn, härstammar från Afrika.

Forskarna har sedan gått vidare och studerat immunförsvaret hos tre olika grupper: stannfåglar i tropiska Afrika, europeiska stannfåglar samt flyttfåglar. Resultaten visar att afrikanska stannfåglar har ett mer varierat och omfattande immunförsvar än europeiska stannfåglar och flyttfåglar har.

Emily O'Connor i laboratoriet.
Emily O'Connor är en av forskarna bakom den unika studien. Foto: Aron Hejdström

Evolutionen har helt enkelt ombesörjt att de till Europa utvandrade arterna fått ett långt mindre variabelt immunförsvar eftersom det finns mycket färre sjukdomar i Europa än i tropikerna. De afrikanska stannfåglarna är sannolikt i behov av ett mer avancerat immunförsvar för att hantera den rikare floran av patogener som de utsätts för.

– Det som förvånar riktigt mycket är att flyttfåglarna har lika låg variation i sitt immunförsvar som de europeiska stannfåglarna. Flyttfåglarna ska ju inte bara kunna hantera sjukdomar i Europa utan också under migrationen och i tropikerna, säger Helena Westerdahl, en av forskarna bakom studien.

Ladusvala.
Ladusvala. Foto: Thomas Alerstam

För att förklara det överraskande resultatet lägger forskarna fram idén att kostnaderna som är förknippade med ett starkt och komplext immunförsvar sannolikt kan vara mycket högre än någon tidigare trott. Exempel på sådana kostnader skulle kunna vara autoimmunitet och andra immunsjukdomar som kroniska inflammationer.

Trots att flyttfåglarna måste hantera patogener i både Europa och tropiska Afrika så har de således förlorat mycket av variationen och komplexiteten i immunförsvaret jämfört med sina afrikanska anfäder. Enligt forskarna antyder det att fåglarna har svårast att hantera patogener första gången som de utsätts för dem. För flyttfåglarnas del är det i Europa där ungarna föds upp och där det inte finns lika många olika patogener.

– När flyttfåglarna häckar har de ju flyttat bort från sjukdomarna och behöver inte ett lika varierat immunförsvar. En annan fördel är ju att risken för skador orsakade av immunförsvaret antagligen minskar om immunförsvaret är mindre komplext, säger forskaren Emily O’Connor.

Alla ryggradsdjur, även människor, har immunförsvar som är uppbyggda på liknande sätt som fåglarnas. Lundabiologerna tror därför att resultaten kan ha betydelse även i ett bredare perspektiv.

Resultaten publiceras i en artikel i Nature Ecology & Evolution.

Jan Olsson

Kontakt

För mer information
Helena Westerdahl, universitetslektor
Biologiska institutionen, Lunds universitet
+46 46 222 36 69
+46 70 776 52 08
helena.westerdahl@biol.lu.se

 

Emily O’Connor, postdoc (engelsktalande)
Biologiska institutionen, Lunds universitet
+46 46 222 37 22
emily.oconnor@biol.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.