– Jag och min kollega Michael Bossetta kartlägger vilka ämnen diskuteras i samband med parlamentsvalet, hur många Twitteranvändare som deltar i diskussionen, varifrån de kommer och vilka politiska hållningar de har i förhållande till EU.
Sedan mitten av mars har de samlat cirka 1,6 millioner tweets med hjälp av en sökning på 77 olika nyckelord på alla de 24 officiella språk inom EU. Under perioden har över 450 000 individuella användare tweetat om valet.
– Vi ser att både antalet meddelanden och antalet användare ökar med tiden, och förväntar oss att den uppåtvändande kurvan fortsätter fram till och några dagar efter valdagen den 26e maj.
20 procent av alla tweets representerar originalinnehåll (dvs meddelanden skrivna av enskilda användare) och 80 procent är delat innehåll (retweets eller meddelanden som användare valt att sprida vidare i sina nätverk). Proportionen stämmer väl överens med den allmänna bilden av Twitterlandskapet, där få användare ansvarar för en majoritet av innehållet.
Det mest använda nyckelordet under perioden är EUelections2019, som har blivit omnämnt 178 949 gånger. På andra plats kommer EP2019 med 78 961 omnämningar. De tyska valrelaterade nyckelorden Europawahl och Europawahl2019 kommer på tredje och fjärde plats, med sammanlagt 114 861 omnämningar. Detta betyder att EU-politik diskuteras mest på engelska, men att europavalet är ett flitigt diskuterat ämne också i en tysk kontext. Den svenska hashtaggen EUval2019 har använts 5744 gånger.
Mikroinfluensers ska höja valdeltagandet
EU-parlamentet ordnar informationskampanjer inför varje val eftersom det ingår i uppdraget att informera medborgarna om att val äger rum. I 2019 års satsning ”Den här gången röstar jag” har parlamentet tagit till nya metoder för att höja valdeltagandet. Genom att uppmana privatpersoner att bli så kallade mikroinfluencers har syftet varit att nå potentiella väljare genom mun-till-mun-metoden.
– Kampanjen vänder sig till människor som har några hundra följare i sociala kanaler så det är inga kändisar vi pratar om. Jag tycker att det verkar vara en mer effektiv strategi än att informera från central EU-nivå. Det ser ut som att det är lite mer diskussioner än vanligt, säger Anamaria Dutceac Segesten.
– Valdeltagandet brukar se väldigt olika ut men det är framförallt i de östra delarna av Europa vi brukar se de lägsta siffrorna. I Slovakien 2014 röstade omkring 14 procent av befolkningen. Det är ett demokratiskt problem och en situation som man vill undvika.
Även om det är svårt att sia om resultatet så tror Anamaria Dutceac Segesten att parlamentsvalet kan kännas mer angeläget för många väljare nu än tidigare år.
Två sidor mobiliserar
– Jag ser en dubbeltendens där två motsatta sidor mobiliserar. Vi har EU-skeptikerna å ena sidan som är mer organiserade och formar en större och bredare koalition. Italiens inrikesminister Matteo Salvini tillhör dem som vill se en ny partigrupp som förenar alla EU-kritiker. Å andra sidan har vi Frankrikes premiärminister Emmanuel Macron och de centerhögerliberaler som vill se ett ännu mer integrerat Europa – de är också mer röststarka nu, säger hon.
Andra exempel på EU-vänliga initiativ är uppkomsten av så kallade transnationella partier. Exempel är Democracy in Europe Movement 2025 och Volt. De skiljer sig från de redan existerande europartierna som Party of European Socialist eller European People’s Party som är samlingar av olika partier i de 28 medlemsländerna. Transnationella partier är inte bundna av nationsgränser utan syftar istället till att förena européer oavsett land.
Anamaria Dutceac Segesten tror också att Brexit kan komma att ha en positiv påverkan på valdeltagandet.
– Många har nog sett Storbritanniens agerande och hela processen kring Brexit som något negativt. Fördelarna med att vara med har på så sätt hamnat i fokus. EU är på många sätt en osynlig makt som man saknar först när den försvinner.
Läs mer: Europakommentaren – centrum för Europaforsknings blogg
