Den första tanken som for genom Jonas Åkermans huvud när han efter flera dygn till havs gick i land på Svalbard var: ”Det här är ju som att komma till månen”. Året var 1972 och det arktiska sommarlandskapet växlade i brunt, mossgrönt och guld. Förutom stationen Isfjord Radio var platsen helt öde. Marken gungade under fötterna på den unge forskaren när han kånkade i land trälådorna med mat och campingutrustning som han haft med sig från Lund. Under fyra veckor skulle Jonas Åkerman och hans kollegor göra permafrostmätningar i ett 52 kvadratkilometer stort område.
– På helgerna brukade vi lämna tälten och promenera in till radiostationen där det arbetade sju övervintrade killar som suttit och druckit hembränt i nio månader. Vi fick lite social stimulans, och ibland även ägg, brännvin och någon torr brödlimpa, säger Jonas Åkerman.
Unik observationsserie
Det första omtumlande mötet med den högarktiska miljön blev startskottet för en lång forskarinsats i klimatets tjänst. Ända sedan 1972 har Jonas Åkerman årligen återvänt till platsen och utfört permafrostmätningar. Dessa bildar en unik observationsserie vars resultat talar sitt tydliga språk.
– När vi började såg vi inga tecken på klimatförändringar. Dessa började först i mitten av 1980-talet. De senaste 30 åren har medeltemperaturen stigit mellan 3,5 och 7 grader på Svalbard, vilket har lett till att det blivit allt djupare ner till permafrosten för varje år, säger Jonas Åkerman.
Sedan 2011 har Jonas Åkerman även lett doktorandkurser på platsen. Forskare inom biologi, geologi, ekologi och naturgeografi har varannan sommar haft förmånen att spendera två veckor av intensivt fältarbete kring radiostationen som idag drivs som vildmarkshotell.
– Det är en väldigt spännande miljö att jobba i. Vissa dagar kan vi inte ens vistas utomhus på grund av alla isbjörnar. Jag brukar alltid börja med att lära doktoranderna hur man skjuter med gevär, säger Jonas Åkerman.
Skänkte arktisk litteratur
När Jonas Åkerman gick i pension fick han lämna ett stort kontor med mängder av speciallitteratur inom arktisk glaciologi, geologi, ekologi och lokalhistoria. När han berättade om böckerna för ägaren till Isfjord Radio Hotel blev denne eld och lågor. Hotellägaren hade precis påbörjat en renovering och föreslog att de kunde använda ett av rummen till att inrätta ett bibliotek. Jonas Åkerman tvekade inte en sekund att donera böckerna som var nerstuvade i flyttkartonger.
– Så jag lastade min Land Rover och körde två turer med kartonger upp till Oslo, för vidare transport till Svalbard. Det hade varit så smärtsamt att bara kasta allt i pappersåtervinningen efter alla dessa herrans år, säger han.
Den sjunde september invigdes Professor Åkermans bibliotek med pompa och ståt. Ett femtiotal gäster hade slutit upp när Jonas Åkerman klippte bandet tillsammans med sysselmannen Kjerstin Askholt, den norska regeringens högsta representant på ögruppen.
– Det kändes stort och jag fylldes av en väldig stolthet, säger Jonas Åkerman.
Förutom drygt 600 böcker finns cirka 1.700 särtryck i ämnen direkt kopplade till området och klimatförändringarna samt en uppsjö flygbilder, kartor och satellitbilder. Tanken är att biblioteket ska utvidgas i framtiden genom att ta emot arktisk speciallitteratur från institut, lärosäten och organisationer.
– Mina barn har alltid fått se sin far försvinna varje sommar, utan att riktigt förstå varför. Jag tror att det blir lättare för dem att förstå sin historia genom det här biblioteket, säger Jonas Åkerman.
