Olof Sundin och Jutta Haider jobbar aktivt med att föra ut kunskap om algoritmer och sökmotorer. De är ute i skolor och pratar och har skrivit en lärmodul för Skolverket, där de bland annat visar hur man pedagogiskt kan arbeta med ”sökkritik” som ett komplement till ”källkritik” på högstadiet och gymnasiet. De har också skrivit populärvetenskapligt om vad algoritmer är och gör för Internetsstiftelsen som har ett folkbildande uppdrag av staten.
De är just nu aktuella med boken Invisible Search and Online Search Engines där utgångspunkten är synen på Google som en central del i vår infrastruktur för informationssökning idag.
– Vi är i en situation som kräver informationskompetens som innehåller inte bara ett källkritiskt, utan också ett sökkritiskt förhållningssätt. Det finns en tradition att ifrågasätta källan, men inte varför man får de källor man får, säger Olof Sundin. Det är inte förrän vi får tokiga resultat i resultatlistan som vi märker att det finns en infrastruktur bakom som inte är neutral. Om man t.ex. skriver ”invandrare är…” så får man en rad otrevliga förslag på fortsättningar. I vissa fall, som med sökordet ”judar”, har Google aktivt tagit bort de automatiska förslagen, säger Olof Sundin, forskare i biblioteks- och informationsvetenskap.
Bakom sociala medier
Att algoritmerna bakom sociala medier orsakar filterbubblor och polarisering i samhällsklimatet är något som diskuteras flitigt i den offentliga debatten, medan sökmotorernas roll i detta inte problematiseras lika mycket.
– Googles tjänst är nästintill osynliggjord och tenderar därför att ses som neutral. Vi har dessutom förväntningar på att det som hamnar överst i en lista är det mest korrekta svaret, säger Jutta Haider, också hon forskare i biblioteks- och informationsvetenskap.
Upp till 97 procent uppger att de använder internet för att söka information i en undersökning som gjordes av Internetstiftelsen 2018. Google är en del av vår vardag, men vi är också själva en del av Googles infrastruktur.
– Varje klick, varje delning, allt vi gör på internet hjälper Google att utveckla sökmotorn hela tiden och det gör oss till en del av Googles infrastruktur. Google är en del av våra liv som förändrar relationer och påverkar synen på kunskap, säger Jutta Haider, till exempel är det få som ringer mamma om ett köttbullsrecept idag.
– Men också i allvarligare sammanhang. Grupper med en agenda kan lansera begrepp och skapa nya ”sanningar”. Ta ett exempel som FN:s klimatpanel:s påstådda dolda agenda. Om en orolig medborgare börjar googla på de begreppen kommer de främst se sidor från klimatförnekare som bekräftar deras misstanke. Eftersom påståendet att det finns en dold agenda endast görs av klimatförnekare kommer man vid en sådan sökning främst att hitta sidor som bekräftar en ”dold agenda”, berättar Olof Sundin.
Viktigt att synliggöra
Forskarna tycker det är viktigt att synliggöra något som verkar så enkelt och vardagligt, men är så komplext.
– Googles stora påverkan i stort och smått i människors liv kompliceras ytterligare av att företaget i Sverige har i det närmaste en monopolställning för sin sökmotor, vilket i sig är ett hot mot demokratin, säger Olof Sundin.
Det som är på väg att hända nu är att Google kommer att bli ännu mer osynligt och inbyggt i många tjänster, till exempel genom röststyrning. Vid röststyrning kommer bara de fyra första förslagen att läsas upp och du kommer inte att se hela listan. Googles mål är att vi inte ens ska behöva söka utan de ska leverera svaren innan vi ens vet att vi behöver dem.
– Vi är förresten redan där. När du är på väg med bilen till ett möte kan du utan att ha sökt få en väderprognos, bli informerad om parkeringsmöjligheter och parkeringskostnader samt rådande trafikinformation, säger Jutta Haider.
