Mot bakgrund av coronapandemins stora inverkan på människors vardag –  exempelvis hemmajobb, arbetslöshet och sjukskrivningar i kombination med nedstängda arenor så som idrottsevenemang - ville Anders Håkansson undersöka om spelandet har ökat och vilka korrelationer det finns till pandemin.

Resultaten i studien bygger på en enkät till drygt 2000 personer i Sverige och publiceras nu i International Journal of Environmental Research and Public Health.

– Det var en relativt liten grupp som rapporterade ökat spelande under pandemin, men i just den gruppen var spelproblemen särskilt höga, och att rapportera ett ökat spelande var också kopplat till att också dricka mer alkohol under pandemin, säger Anders Håkansson, professor och klinisk beroendeforskare vid Lunds universitet och överläkare på Beroendecentrum, Region Skåne, i Malmö.

Studien undersökte också hur det minskande sportutbudet hade påverkar människors spelande. Och mångas sportspelande hade minskat eller förblivit oförändrat, men den minoritet som svarade att de hade ökat andra former av spelande hade väldigt hög förekomst av spelproblem. Särskilt höga var spelproblemen i den grupp som berättade att det minskade sportutbudet gjorde att de bytte till andra sporter eller till nätcasino.

– Det kan ju vara så att även om spelandet som helhet inte ökar i samhället, och många kanske till och med minskar sitt spelande, så finns det en minoritet som rapporterar en ökning, och i den gruppen är riskerna så särskilt stora att ett förebyggande arbete ändå kan behövas, säger Anders Håkansson och fortsätter;

– Vi drabbas olika av pandemin. Det finns anledning att arbeta förebyggande med den grupp som har ett omfattande spelande och riskerar att öka det i en kris, även om många andra i stället minskar sitt spelande. Olika spel har också tydligt olika beroenderisken; framför allt vet vi att nätcasino är allra vanligt bland patienter med spelberoende, och den risken är särskilt viktig att beakta i kristider.