– Mycket talar för att det här kan bli ett värdefullt tillägg till existerande läkemedel, säger Anders Rosengren, docent i metabol fysiologi vid Göteborgs universitet och affilierad till Lunds universitets diabetescentrum.
Publiceringen i tidskriften Science Translational Medicine bygger på flera års forskning vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Förstaförfattare är Annika Axelsson, som nyligen disputerat vid Lunds universitet och nu är postdoc vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö.
Målet har varit att hitta nya läkemedel mot diabetes typ 2 genom att angripa en tung sjukdomsmekanism: Leverns förhöjda glukosproduktion. Det klassiska preparatet metformin arbetar just så, men ger ofta magbiverkningar och kan inte heller användas vid försämrad njurfunktion, vilket drabbar många med diabetes.
Sjunkande blodsocker
Forskarna började med att kartlägga genförändringarna i levern vid diabetes. 50 gener visade sig ha nyckelroller med stort inflytande på helheten. Dessa skulle sedan matchas mot olika substanser i jakten på något som kunde angripa just nyckelgenerna, och därmed slå på bred front.
Av 2 800 undersökta substanser visade sig sulforafan, via datorbaserade matematiska analyser, ha bäst egenskaper för uppdraget. Därmed hade man ringat in en antioxidant som tidigare studerats för behandling av cancer och inflammationssjukdomar, men inte för diabetes.
Cellförsök följdes av djurstudier på råttor och möss med kostframkallad diabetes. Blodsockret hos de djur som fick sulforafan sjönk med 23 procent på fyra veckor, och med 24 procent hos dem som gavs metformin.
– Vi testade med att ta bort sulforafan i extraktet och då försvann effekten. Vi tittade också på generna från levern på djuren och såg att de 50 nyckelgenerna verkligen hade förändrats i rätt riktning, säger Anders Rosengren.
Möss och människor
Med vetskap om att sulforafan inte skadar människor, vilket fanns dokumenterat sedan tidigare, gjordes sedan en patientstudie med ett hundratal deltagare. Samtliga gick på metformin, men gruppen som åt sulforafan varje morgon under tolv veckor fick signifikant lägre blodsocker än placebogruppen.
En daglig dos sulforafan utvinns ur fyra till fem kilo broccoli. Planen är att inom två år ha ett functional food-preparat ute. Utvecklingen sker ihop med Lantmännen.
– Sulforafan angriper en central mekanism bakom diabetes och har en snäll biverkningsprofil. Som functional food kan det nå patienterna snabbare än ett läkemedel, och det är också ett intressant koncept ur diabetssynpunkt där kosten är central, säger Anders Rosengren.
Studien är finansierad genom forskningsmedel från Lantmännens forskningsstiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning, Ragnar Söderbergs stiftelse och Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin.
Margareta Gustafsson Kubista, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet