Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Avhandling om polisers reaktioner vid extrema akutsituationer

Poliser som ställs inför en akut livsfarlig situation, exempelvis vid ett ingripande mot knivattack, utsätts för ett sådant kraftigt stresspådrag att flera viktiga neurologiska funktioner som perception och minne, kognition och beslutsfattande påverkas. Men även viktiga motoriska funktioner och färdigheter som behövs för att använda utrustning och vapen försämras. Vid extrema stressnivåer kan effekterna bli känslor av overklighet, panik, raseri, ångest eller att man inte upplever några känslor alls.

– Därför är det viktigt att poliser får rätt utbildning i att hantera kritiskt livsfarliga och hotfulla situationer, säger Johan Bertilsson, som många år arbetat med utbildning på området inom polisen och nu disputerar vid Lunds universitet.

– Det finns väldigt lite forskning om det här, vilket är anmärkningsvärt. I värsta fall handlar det ju om liv och död.

För att få bättre förståelse för akuta polisiära ingripanden har Johan Bertilsson studerat ett omfattande material från incidenter som sträcker sig tillbaka till mitten på 1980-talet, där poliser vid totalt 132 tillfällen använt skjutvapen. Studierna bygger på de upplevelser som poliserna rapporterat om i detaljerade standardiserade intervjuer, som genomförts några dagar efter skjutningarna. Han har också studerat effekterna av stress under kontrollerade övningsscenarier som filmats och granskat totalt 936 situationer där poliserna tvingats använda pepparsprej.

– Vi har tittat på omständigheterna när poliser använt skjutvapen eller pepparsprej, hur hot och angrepp sett ut, och hur poliserna reagerat i olika situationer, t.ex. om man har gjort rationella riskbedömningar. Med den påverkan av stresspådrag som konstaterats under verkliga situationer är det speciellt viktigt att redan på förhand utbilda till rätt val av taktik, träning och utrustning. Poliser får ett begränsat antal utbildningstimmar på det här området varje år och då är det viktigt att övningarna förbereder för de neurobiologiska påfrestningar som hög stress ger. I sådana här kritiska situationer gäller det att fatta snabba beslut och målet är att vi hela tiden ska bli bättre på att hantera de hotfulla situationerna.

I Sverige leder ytterst få situationer till att en polis använder sitt tjänstevapen. Ändå ser Johan Bertilsson ett behov av ett alternativt vapen vid vissa kritiska situationer.

– På avstånd där pepparsprej inte är effektivt i vissa kritiska situationer, eller när det är farligt att gå så nära som behövs med pepparsprej, skulle så kallade mindre dödliga vapen med längre räckvidd vara önskvärt. Just nu testas ett elchockvapen av polisen och skulle det falla väl ut kan kanske ett antal skjutningar vi tvingas till idag undvikas.

Studierna stödjer också behovet av ett alternativt mindre dödligt vapen, då man i 32 procent av tillfällena när polisen använde skjutvapen konstaterade att de istället möjligen skulle kunnat använda ett mindre dödligt vapen med längre räckvidd.

– Det skulle innebära ett antal mindre skjutningar, men också en minskning av användandet av pepparsprej, säger Johan Bertilsson.

Olle Dahlbäck

Avhandling Johan Bertilsson

Johan Bertilsson disputerar vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet, den 5 juni 2019 med avhandlingen:
Human motor control, autonomic and decision processes under physical and psychological stress. Instinctive, reflexive and adaptive aspects.”

 

Kontakt

Johan Bertilsson, doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet, mobil 0733-26 63 87 eller johan.bertilsson@med.lu.se

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.