Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Arter gynnas när sandmarker öppnas upp

Bivarg.
Den sällsynta bivargen har gynnats av projektet Sandlife. Foto: Pål Axel Olsson

Sedan 2012 har EU-projektet Sandlife svarat för restaurering av sydsvenska sandmarker. Igenväxta Natura 2000-områden på sandig mark i Skåne, Halland och på Öland har öppnats upp för att bli mer tillgängliga för såväl allmänhet som sällsynta växter och djur. Nu presenteras de första resultaten och de är positiva. Många insekter har gynnats, bland dessa finns flera rödlistade arter.

Pål Axel Olsson, professor vid biologiska institutionen i Lund, ansvarar för uppföljning och övervakning inom projektet. Han berättar att restaureringen skett genom att ta bort de främmande arterna bergtall och vresros och skapa sandblottor i dynmiljöer vid kusten och sandiga gräsmarker i inlandet.

Resultatet från fjolårets inventeringar presenteras den här veckan i samband med projektet Sandlifes internationella slutkonferens i Kristianstad.

Backtimjan
Backtimjan har främjats av projektet. Växten ger mycket nektar till insekter. Foto: Pål Axel Olsson

814 insektsarter registrerades vid inventeringarna. 61 av dessa var rödlistade. Till de mest intressanta arterna hör sandjägarstekel, sandgeting, stäppbandbi, havsmurarbi och smaragdgrön lundmätare.

När tallskog har röjts i miljöer med sanddyner har det gynnat hotade fågelarter som nattskärra och fältpiplärka. När bergtall avlägsnats har det gett plats åt rödlistade nattfjärilar och arter som är specialiserade på öppna sandmarker.

Bin och andra steklar har gynnats kraftigt när det blivit fler sandblottor i dyner och gräsmarker. I synnerhet har det hjälpt hotade arter och steklar som är predatorer eller parasiter. Enligt Pål Axel Olsson har sandblottorna skapat ett mer komplett stekelsamhälle. Även många skalbaggar har dragit nytta av och gynnats av sandblottorna.

Falsterbo skjutfält.
Falsterbo skjutfält. Foto: Pål Axel Olsson

Trots att projektet påbörjades så sent som 2012 har den biologiska mångfalden i de sydsvenska sandmarkerna således ökat.

– Det är tydligt att många insekter reagerar snabbt och gynnas även av mycket tidiga successionsstadier, säger Pål Axel Olsson.

Sandlife är ett samarbete mellan Lunds universitet, Kristianstads vattenrike samt länsstyrelserna i Skåne, Halland och Kalmar. 

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.