Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Åldern spelar ingen roll vid bedömning av anslag

Porträtt av en kvinna och en man
Linda Ampel från Formas och Lucas Pettersson från Vetenskapsrådet. Foto: Elisabeth Ohlson ­Wallin och VR.

– Är man slut som forskare vid 67, undrade Lo Gorton i en krönika i förra LUM.
Anledningen var att han i samband med pensionsåldern nekades anslag för sin forskning som han tidigare inte haft några problem att få finansiering för. Åldersdiskriminering?
– Nej, säger forskningsfinansiärerna. Vi tar inte hänsyn till åldern vid bedömningen av ansökningar.

På Vetenskapsrådet, VR, verkar man tvärtom angelägen om sina äldre forskare. Lucas Pettersson är chef för avdelningen för forskningsfinansiering och han menar att det går bra för de äldre. Beviljandegraden i åldersgruppen 65+ och 67+ ligger lika högt eller högre än genomsnittet.

– Och det är vad man kan förvänta sig. Det är så det borde kunna vara – de har ju samlat på sig mycket kompetens under årens lopp.

En anställning

Det VR kräver som kan krocka med åldern är att den sökande ska ha en anställning på minst 20 procent vid ett specifikt lärosäte.

I LUM-krönikörens fall sjönk omdömet på hans aktuella forskningsprojekt jämfört med tidigare från ”excellent” till ”good” på bara några år. Hur rimligt och vanligt är det?

– Jag känner inte till hur bedömningen av just denna ansökan gjordes, men generellt handlar det ju om en ny projektansökan och forskningsfronten kan ha förändrats.

Det spelar heller ingen roll om man flitigt har publicerat sig under tiden mellan ansökningarna.

– Det handlar om forskningskompetensen för just den aktuella ansökningen och bedömningen av den sker primärt i förhållande till den föreslagna forskningsplanen, säger Lucas Pettersson.

Ingen stor fråga

På Vinnova uppger enhetschef Karin Aase att åldersfrågan aldrig ens diskuteras, eftersom man inte beviljar anslag till enskilda forskare utan bara till stora samarbetsprojekt, ofta med flera lärosäten, organisationer och företag som deltagare.

På Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är åldern inte heller en stor fråga, eftersom man inte har så många äldre forskare som söker. Eva Regårdh är kommunikationschef:

– Vi har dock regeln att man måste ha en minst 50-procentig anställning vid ett läro-säte och våra stora bidrag sträcker sig mellan fem och sex år. Men vem som helst kan söka – vi har exempelvis en stor andel anslagstagare som inte är svenska medborgare, men verksamma vid svenska lärosäten, säger hon.

Linda Ampel som koordinerar forskningsfinansiering på Formas berättar att de enda man säger nej till är heltidspensionärer som söker lönemedel.

– Men annars är det inte så att projekt­ledare eller deltagare i projekt inte får anslag för att de är äldre.

Endast meriter

I utbildningen av Formas bedömare och granskare tas även sådant upp som inte får vara en del av bedömningen och där ingår till exempel ålder, jämställdhet, härkomst, kultur, hörsägen och jäv.

– Detta får man inte ta hänsyn till vid granskningen av ansökningar, utan endast meriter och vetenskaplig kvalitet, säger ­Linda Ampel.

Hon uppskattar att genomsnittsåldern på dem som får anslag från Formas ligger runt 50 år.

Dag Hervieu är forskningssekreterare på Forte och han tycker att frågan om ålders betydelse i förhållande till forskningsanslag är bra och relevant. Han har precis fått samma fråga av Utbildningsdepartementet och har tagit fram färsk statistik. Beviljande­graden på ansökningar från forskare som är 65+ ligger på 15 procent och på ansökningar från forskare som är 67+ på 13 procent (och då ingår 67+ även i grupp 65).

– Beviljandegraden är något högre än genomsnittet, säger Dag Hervieu och exemplifierar med Fortes så kallade öppna utlysning där motsvarande siffra är cirka tio procent.

Han menar att äldre forskares ansökningar behandlas precis som alla andras, vilket innebär att det är den vetenskapliga kvaliteten som styr. Det är dock av vikt att det i ansökan och projektplanen finns en tågordning för succession.

– Många av de äldre forskarna anger också vem som ska ta över projektet för det fall att projektledaren går i pension, säger Dag Hervieu.

Ingen statistik

På Riksbankens jubileumsfond, RJ, säger forskningssekreterare Jenny Björkman att man inte tar hänsyn till ålder vid bedömning av ­forskningsansökningar. De har ingen statistik som visar beviljandegraden på äldres ansökningar, och inte heller på hur många de är. Däremot tog fonden fram statistik på nydisputerade forskare efter kritik om att den gruppen missgynnades. Så var dock inte fallet.

– Det finns ju forskare som disputerar väldigt sent, till och med som pensionärer, så den statistiken säger ju inget om ålder, säger Jenny Björkman.

Hon hänvisar till RJ:s hemsida där det står följande: ”Forskare äldre än 67 år kan av­lönas inom projektet förutsatt att forskaren innehar en anställning hos en av RJ godkänd anslagsförvaltare.”

Forskningsfinansiärerna

Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär och ger stöd inom alla vetenskapsområden. Varje år stödjer VR svensk forskning med nästan sju miljarder kronor.

Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet (under Näringsdepartementet) och finansierar forsknings- och innovationsprojekt där lärosäten, forskningsinstitut, företag och offentlig verksamhet samarbetar för att utveckla nya lösningar. Under 2019 delade de ut drygt 3,1 miljoner kronor i forsknings- och innovationsbidrag.

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är en oberoende stiftelse och stödjer strategisk forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. De delar årligen ut 600 miljoner kronor.

Formas är ett forskningsråd för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Rådet är också värdmyndighet för Klimatpolitiska rådet. De får sina medel från Miljödepartementet och Näringsdepartementet och 2019 delade de ut drygt 1,6 miljarder kronor i forskningsbidrag.

Forte är ett forskningsråd och en statlig myndighet under Socialdepartementet. De stödjer forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd och delar årligen ut cirka 650 miljoner kronor till både grund- och behovsstyrd forskning.

Riksbankens jubileumsfond, RJ, är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Förra året delade de ut 525 miljoner kronor.