Vi lever i en tid där osäkerhet och ifrågasättande av fakta, varvas med förväntningar på att universitet ska ge trovärdiga resultat och bidra till omställningen till ett hållbart samhälle samtidigt som de ska skapa förutsättningar för tillväxt och välfärd. Men hur ska allt det här gå till?
På vilket sätt förväntas universitet bidra till att göra världen bättre? Hur påverkar detta universitetens sätt att arbeta, bygga nätverk och samarbeten, publicera, samarbeta och bedriva utbildning? Det är frågor som Mats Benner med kollegor belyser inom ett större forskningsprogram med finansiering av Vinnova under åren 2019–2023.
Vi behöver förklara varför högre utbildning och forskning kostar så mycket – och visa hur den kommer till användning.
– Jag vill hävda att det är av största vikt att vi kan förstå hur kunskap skapas, hur den görs användbar och hur den kan användas och komma till nytta. Inte minst eftersom fakta och vetenskap allt mer ifrågasätts, samtidigt som fler än någonsin ägnar sig åt högre utbildning och forskning, säger Mats Benner som är ansvarig för projektet. Han fortsätter:
– Vi behöver förklara varför högre utbildning och forskning faktiskt kostar så mycket – närmare 80 miljarder bara i Sverige – och visa på vilket sätt den kommer till användning. Universiteten spelar en avgörande roll för att hantera de många svåra frågor som hänger över oss i dag.
Forskargrupperna från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och KTH har jobbat tillsammans i ett liknande projekt sedan 2016.
– Frågorna handlar om universitetets samverkansroll. När vi började arbeta med detta handlade det mycket om patentering och företagsspinoffer från akademin. Nu har uppgiften alltmer vidgats och handlat om hur universiteten kan bidra i bredare mening till samhällsutveckling, säger Mats Benner.
De mesta akuta frågorna i projektet handlar enligt Mats Benner om hållbarhet och klimat, men forskarna studerar också bland annat bredare frågor kring hur universitet kan samarbeta med andra aktörer och organisationer för att stärka samhällsutvecklingen, förbättra sociala förhållanden, säkra sysselsättning och (hållbar) tillväxt samt skapa goda villkor inom utbildning och vård.
– Vår metod är huvudsakligen kvalitativ. Vi studerar förändringsprocesser inom akademi och samhällsliv, till exempel hur universitet utformar utbildningar, hur forskningsprogram formas i samspel med samhällsintressenter och hur universiteten i största allmänhet förhåller sig till sin omvärld, säger Mats Benner.
