Vad jobbar du med i dag?
Jag är adjunkt till biskop Johan Dalman i Strängnäs. Alltid ett steg före och planerar, och ett steg bakom och ser till att allt flyter på vid hans gudstjänster och besök.

Visste du vad du ville bli när du sökte till universitetet? 
Jag hade ingen aning, men jag visste att jag var nyfiken på allt som hade med religion att göra.

Hur fick du ditt första jobb efter utbildningen? 
Som nyprästvigd sänds man ut till en församling där man också får en tjänst under ett år. Jag var pastorsadjunkt mitt första år i Södertälje. 

Hur ser en dag på jobbet ut för dig? 
Ingen dag är den andra lik. Imorse hämtade jag upp biskopen klockan 07:45 och körde till Axbergs församling utanför Örebro där det var biskopsvisitation. Dagen började med morgonbön, fortsatte med besök i församlingens olika verksamheter, samtal med föräldrar och barn på öppna förskolan, middagsbön, grötlunch, fler samtal, lite protokollskriv, och så vidare till en av kyrkorna för att samordna och vara med och fira kvällsmässan. En annan dag har jag morgonmässan i Domkyrkan och sitter med planering för kommande besök på olika platser i stiftet. 

Har du haft nytta av din utbildning? 
Inte så mycket av innehållet i utbildningen som av sammanhanget: att komma bort hemifrån, bo i en studentstad, lära känna olika människor och få tänka nya, andra tankar om världen och mig själv. Sen hade jag inte kunnat prästvigas utan utbildningen, och så träffade jag en underbar kille som sen blev min man också – det kallar jag nytta! 

Vad trivs du mest med på ditt jobb?
På tjänsten jag har just nu är det att få fira gudstjänst ofta, träffa människor, och att tänka långsiktigt och strategiskt. På min ordinarie tjänst, som församlingspräst i Mariefred, är det arbetet med konfirmander och ungdomar, arbetet på fängelset, att få ha begravningar, dop, bröllop och fira mässa. Jag älskar att vara präst.

Vad gör du om fem till tio år?
Utvecklar eller effektiviserar något. 

Har du något tips för nyutexaminerade som vill ut i arbetslivet eller studenter som ska välja väg? 
När förvirringen och våndan var som störst över livet och framtiden reste jag till Spanien och pilgrimsvandrade till Santiago de Compostela. Med lite avstånd till alla förväntningar, press och krav från familj, vänner och samhälle var det lättare att få syn på vad som var viktigt. Jag är övertygad om att det finns en väg för alla – om det så är att doktorera i fysik, bli förälder, snickra eller jobba med människor. Efter vandringen, tjugofyra dagar och åttio mil, hade jag verkligen jätteont i benen, men också perspektiv.

Hela vägen fanns den Heliga Birgittas ord med mig: ”Gud, visa mig din väg – och gör mig villig att vandra den”. Det är nog mitt tips: att be. Troende eller ej – det värsta som kan hända är att det kommer ett svar.