Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Minskade risken för sjukdom genom dricka mer vatten

Att dricka för lite vatten ökar utsöndringen av hormonet vasopressin vilket är förenat med en ökad risk för hjärtinfarkt, njursvikt och typ 2-diabetes. Detta visas i en ny avhandling från Lunds universitet där man även fann att ökat vattenintag sänker vasopressinnivåerna, speciellt hos individer med lågt vattenintag och hög sjukdomsrisk.
- Genom att mäta vasopressin kan man hitta friska som befinner sig i riskzonen, säger läkaren Irina Tasevska, som nyligen disputerat vid Lunds universitet.

Höga värden av copeptin och koncentrerad urin är tecken på att man dricker för lite. Copeptin är en mätbar markör för det livsviktiga hormonet vasopressin som styr kroppens vätskebalans. För lite vätska eller för hög saltkoncentration i kroppen leder till en ökad produktion av vasopressin. Irina Tasevskas avhandling och tidigare forskning från forskargruppen vid Lunds universitet baserat på tusentals individer har visat att höga nivåer av vasopressin - mätt med copeptin - är kopplat till högre risk för hjärt- kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, kronisk njursjukdom och för tidig död. I en vattenbehandlingsstudie som också ingår i Irina Tasevskas avhandling ville hon därför ta reda på om man kunde behandla personer i riskzonen och minska risken för sjukdom genom att låta deltagarna dricka mycket vatten.
 
Vattentester
37 friska personer mellan 20 och 70 år deltog i studien. Samtliga deltagare fick första dagen genomgå ett vattentest. Halva gruppen (”vattengruppen”) fick dricka en liter vatten på 20 minuter och andra halvan (”kontrollgruppen”) fick dricka 10 ml på samma tid. Under de följande fyra timmarna togs upprepade blodprov för att mäta bland annat copeptin.
Resten av veckan drack ”vattengruppen” tre liter vatten per dag, medan ”kontrollgruppen” drack som de vanligtvis gör.
Därefter skiftade de veckor.
Förutom att lämna blodprover gjorde de även ett glukostoleranstest för att se hur kroppens förmåga att reglera glukos (blodsockret) påverkats genom att mäta de två hormonen insulin och glukagon.

Irina Tasevska
Irina Tasevska. Foto: Sara Liedholm

 
Minskade copeptinnivåer
Resultatet av vattentestet visar att intaget av en liter vatten sänkte copeptinnivån redan inom en halvtimme, som mest efter en och en halv timme (39 procent i genomsnitt) och att nivån därefter förblev låg hela testperioden (fyra timmar).
Under det längre testet, en vecka, hade ett ökat vattenintag i gruppen generellt lett till 15 procent minskade copeptinnivåer jämfört med kontrollveckan.
- Den största sänkningen sågs bland de individer som vanligtvis hade höga värden av copeptin och koncentrerad urin, vilka är tecken på att man vanligtvis dricker för lite. Hos dessa individer sjönk copeptinnivåerna med 40% och här såg vi också att vattenintaget minskat nivån av glukagon, ett hormon som höjer blodsockret, säger Irina Tasevska.
 
Då dessa personer har en ökad risk för hjärt- kärlsjukdom, diabetes och njursvikt vill forskarna nu gå vidare och undersöka om man kan vi sänka kroppens vasopressinaktivitet genom att öka deras vätskeintag under en längre tidsperiod.
- På det viset kan vi kanske minska risken för de här personerna att drabbas av sjukdomar i framtiden, säger Irina Tasevska.
 
Uppföljning med stor interventionsstudie
”Vattenstudien” följs nu upp av en pilotstudie för att studera effekten av en mindre mängd vatten.
- I mars nästa år startar vi den största interventionsstudien med vatten någonsin, säger Olle Melander professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus som varit handledare till Irina Tasevska.
 

Sara LIedholm

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.