För att mätta lärarbristen i fysik i årskurs 7-9 rapporterar Skolverket att det behövs examineras 550 nya fysiklärare per år de kommande fem åren. Under de senaste tio åren har genomsnittsantalet nyutexaminerade fysiklärare i samtliga årskurser, gymnasiet inkluderat, varit 73 per år.
Lassana Ouattara, lärare på uppdragsutbildningen Fysik för lärare i åk 7-9, projektledare för Nationellt resurscentrum för fysik och lärare på grundutbildningen i fysik vid Lunds universitet, menar att behöriga ämneslärare, nya som gamla, är en grundförutsättning för våra elevers skolgång.
– Bristen i behörighet, som är vida utspridd bland fysiklärare ute på skolorna idag, gör att många undervisar direkt ur läroböckerna eller genom lektioner från webben. Det är svårt att undervisa i ett ämne där man inte har behörighet och en brist på kunskap hos lärare kan leda till brist på intresse bland eleverna. De får ingen inspiration att vilja fortsätta fördjupa sig.
År 2009 var första året då Sverige presterade under genomsnittet i naturvetenskap i PISA:s mätningar, med ytterligare försämringar vid 2012 års resultat. En av rekommendationerna som presenterades var att förbättra kvaliteten och attraktionskraften i läraryrket, vilket bland annat innefattade professionell kompetensutveckling.
Uppdragsutbildningen Fysik för lärare åk 7-9 vid Lunds universitet är ett direkt resultat av diskussionen och leds av Nationellt resurscentrum för fysik. Genom seminarier, workshops och lekplatsfysik försöker man stimulera intresset för fysik bland Sveriges lärare. Deltagarna kompetensutvecklas i fysikens huvudområden och i fysikdidaktik.
– Fysik är ett spännande ämne. Det förklarar mycket om livets byggstenar och hjälper en att förstå sin omvärld. Om elever tycker att fysik är tråkigt kan det bero på ett kunskapsgap, eller att det saknas rätt undervisningsmetod för att stimulera intresset och nyfikenheten, säger Lassana Ouattara.
För att en lärare ska få vara en del av Lärarlyftet, måste den enskilda skolans rektor godkänna deltagandet, vilket visat sig inte vara en självklarhet alla gånger.
– Skolans verklighet avspeglas hos de deltagande lärarna. Att kompetensutvecklas kan vara tufft om läraren jobbar heltid, studerar halvtid och möjligtvis har en familj. Om rektorerna hade varit mer motiverade och involverade hade det blivit en vinst för alla, inte minst samhället. Lärarlyftet hade fått sig ett lyft, säger Lassana Ouattara.
