Alexandra Hertz, som är kundansvarig för området skola vid universitetets avdelning för uppdragsutbildning, känner ett stort engagemang kring kompetensutveckling som rör nyanlända barn och ser flera positiva effekter.
– Som universitet har vi ett ansvar att bidra till samhällsutveckling. Att lära ut om mottagande och tvåspråkighet i grundskolan skapar en ökad förståelse, som underlättar för elevernas sociala liv och framtida yrkesliv. Det gynnar också ekonomin och skapar ett samhälle där vi lever tillsammans snarare än isär.
Behovet av att utbilda skolpersonal i mottagande är inte nytt, men har förstärkts i skuggan av kriget i Syrien. Alla barn som bosätter sig i Sverige har rätt till en utbildning av hög kvalitet. Innehållet måste anpassas efter det enskilda barnets behov och kunskapsnivå och det är dessutom viktigt för integrationen i skolklasserna att de nyanlända eleverna får möjlighet att utvecklas i det svenska språket och olika ämneskunskaper samtidigt.
Sedan 2014 är Lunds universitet ett av de lärosäten som erbjuder kursen Nyanländas lärande och det enda som arrangerar den helt på distans. Upplägget innebär att skolor som ligger långt från de lärosäten som erbjuder kompetensutvecklingen inte behöver avstå på grund av tidsbrist, ekonomi eller geografi. Det ger också en nationell spridning av den kunskap och de verktyg som ska underlätta för nyanlända elever i skolan.
– Eftersom det är ett ökat antal nyanlända elever i alla årskurser och kommuner bör alla skolor få kunskap om andraspråksperspektiv och hur man skapar bättre förutsättningar för lärande. Det har hänt mycket positivt kring mottagande sedan jag själv kom till Sverige för många år sedan och jag ser det som en direkt följd av beprövade erfarenheter och framsteg inom forskningen, säger Maliholsadat Badri, ämneslärare vid Brunnsåkersskolan i Halmstad och kursdeltagare på Nyanländas lärande.
För att driva förändringen anmäler man sig till Nyanländas lärande i skolteam med tre till åtta deltagare. Genom litteratur och virtuella möten med kursläraren arbetas lösningar fram utefter skolans unika situation.
– Som lärare kan man inte jobba ensam med stängda dörrar. Lärandet börjar i interaktionen med andra. Man blir både starkare och tryggare om man är fler, säger Maliholsadat Badri. Vi får läsa och ge respons på andra skolors arbete med mottagande och genom kombinationen av diskussioner och litteratur får jag nya färdigheter.
Nytt för i år är att man även tagit fram kursen Undervisa nyanlända elever. Den kom till när Skolverket insåg behovet av att stärka särskilda yrkesroller. Modersmålslärare och studiehandledare är nyckelpersoner i mottagandet och kräver ett förbättrat samarbete.
