Alveoler kallas det område i lungorna där utbytet av syre och koldioxid sker mellan luften och kroppen. Nu har forskare inom kemi och medicin vid Lunds universitet i en gemensam studie tittat närmare på den tunna film av proteiner och fetter som stabiliserar och skyddar alveolerna. Denna film, som också kallas surfaktant, kan även påverka transporten av olika molekyler mellan luften och kroppens blodkärl.

– Vår studie handlar om effekten av kolesterol i alveolernas ytskikt. Vi har fått förvånansvärt tydliga resultat, säger Emma Sparr, kemiprofessor vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.

Kolesterol utgör en naturlig ingrediens i den tunna film som täcker insidan av våra lungor, men saknas däremot nästan helt i de kliniska preparat som används inom sjukvården vid behandling av för tidigt födda barn.

– Hos barn som föds uttalat för tidigt har inte filmen vid alveolernas ytskikt hunnit utvecklas färdigt. Trots att vi ger surfaktantläkemedel, vanligtvis extrakt från grislungor, med god effekt i akutskedet ser vi uttalade långtidsskador på de prematurföddas lungor, säger Marcus Larsson, som är läkare och forskare vid Medicinska fakulteten på Lunds universitet. 

I den aktuella studien använde forskarna avancerad NMR-teknik, så kallad kärnmagnetisk resonans, för att kartlägga hur kolesterolet påverkar den molekylära strukturen på den tunna filmen i alveolerna. Metoden gjorde det möjligt att få fram helt ny molekylär information och att jämföra utseendet på strukturen med respektive utan kolesterol.

– Denna skillnad i filmens molekylära struktur kan ha stor betydelse för filmens funktion, både transport av ämnen och mekaniska egenskaper kan påverkas av detta, säger Emma Sparr.

Hon hoppas nu att forskningsstudien kan bidra till att belysa kolesterolets betydelse för alveolernas ytskikt och att kunskapen om det kroppsegna ytskiktet kan stödja utvecklingen av de kliniska preparaten.

– Effekten av kolesterol på alveolernas ytskikt är mycket tydlig och bör kanske med tiden inkluderas i de kliniska beredningarna med tanke på att vår kroppsegna surfaktant innehåller denna komponent, säger Marcus Larsson.

Den aktuella studien är ett samarbete mellan forskare vid Lunds universitet och universitetet i Halle i Tyskland. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Lena Björk Blixt