Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fladdermössens flygande jakt studeras

Fladdermus fångar byte i flykten. Filmat av Per Henningsson.

För första gången studerar forskare hur fladdermöss manövrerar när de i flykten fångar sina byten.

Det är biologer vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund som studerar hur långörade fladdermöss manövrerar när de jagar och fångar exempelvis insekter. Per Henningsson, forskare vid biologiska institutionen vid Lunds universitet, redogjorde för undersökningen så här långt i samband med en konferens arrangerad av Society for Experimental Biology.

– Fladdermössen utför en prestation för det kräver hög precision i fart samtidigt som de måste hantera vind, turbulens, lövverk och andra hinder runtomkring, säger han.    

För att öka kunskapen om fladdermössens aerodynamik och teknik vid olika manövrar låter Per Henningsson och hans kollegor djuren jaga byten i en vindtunnel på institutionen. Med hjälp av flödesvisualiseringsteknik analyserar de aerodynamiken och med höghastighetsfilmning hur vingarna rör sig genom luften. De studerar hur en manöver påbörjas, hur den genomförs och hur den slutligen avslutas.

– Särskilt insektsätande fladdermöss måste vara riktigt skickliga på att manövrera eftersom de ofta fångar sina byten i flykten. Ibland flyger insekten själv, ibland sitter den på ett löv eller en trädstam och ändå lyckas fladdermusen fånga insekten, säger Per Henningsson.

Det är en pågående studie och därför finns inga färdiga resultat än så länge. Utöver långörade fladdermöss studerar Per Henningsson och hans forskarlag även manövreringsflykt hos insekter och fåglar. Målet är att få tillräckligt med data för att kunna jämföra de tre grupperna och på så vis öka kunskapen om aerodynamiken bakom djurens manövrering i luften.

– Vingarna är ganska olika hos de tre grupperna så man kan tro att aerodynamiken skiljer sig ganska mycket, men vi vet redan att det finns en hel del likheter. Än så länge vet vi inte hur olika eller lika de slutligen visar sig vara, man kan nog tänka sig att det blir en del överraskningar, säger han.

Jan Olsson

 

Kontakt

För mer information
Per Henningsson, forskare
Lunds universitet, biologiska institutionen
0760 33 70 03
046 222 48 29
per.henningsson@biol.lu.se

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.